Oves Blogg

Oves Blogg

Länk till hemsidan:ovedanielsson.se

Länk till hemsidan: ovedanielsson.se

Gamla Öhrmans järnhandel blev Apotek

Januari 2018Skapad av Ove Danielsson fre, januari 19, 2018 17:38:51

Bild från tidigt 1900-tal.

Apotekshuset med ett antal hyresbostäder flyter väl in i torgbilden utmed Sundsbrogatan. Ägare är Askersundsbostäder. Men på den tomten huset står i dag har det hänt en hel del genom åren. För cirka 30 år sedan brann det gamla huset ner till grunden. Då fanns det en blomsterhandel i butikslokalen. Efter branden tog ett antal år innan den nuvarande fastigheten byggdes. Området fick också namnet ”brända tomten”. Innan det nya huset uppfördes gjordes också arkeologiska utgrävningar på tomten. Ödetomten skämde hela torgbilden. Men det är glömt i dag.

Det gamla huset som lades i aska var mest känt som Öhrmans järnhandel. Apotek och blomsterhandel i alla ära, men det är just järnhandeln som de flesta gamla askersundare förknippar huset med. Dagboksanteckningar som en gammal askersundare gjort och som jag tagit del av berättar om det hänt mycket i huset vid torget genom åren. Vidare har konstnär Ingrid Bergsten skrivet om sitt jobb i järnhandeln i sin skrift ”Ljusa glimtar ur tillvaron-en bonnkärring tänker tillbaka”. Ingrid arbetade en gång tiden som kontorist. Skaffa Ingrid skrift. Intressant läsning.
PS! Mer text och ytterligare bilder finns på na.se-Nyheter-Askersund-Oves blogg



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1782

Ångaren Per Brahe

Januari 2018Skapad av Ove Danielsson tis, januari 16, 2018 17:28:15

I år är det 100 år sedan ångaren Per Brahe gick under med man och allt vid inloppet till Hästholmens hamn på östgötasidan. Tjugotre personer omkom. Ingen hade en chans att ta sig ut från däck och hytter. Många hade redan krupit till kojs, eftersom en lång sjöresa väntade. Båten gick mellan Jönköping och Stockholm. Per Brahe hade på kvällen lämnat hamnen i Gränna där man lastat.

.

Ombord fanns konstnären John Bauer som var känd över hela Sverige för sina trolska teckningar, men vem var uppasserskan fröken E.Hagberg från Lerbäck? Det vore intressant att veta. Men om henne skrevs det inte särskilt många rader, när de båda omkom i en båtolycka. Det var den natten mellan 19 och 20 november den tragiska olyckan hände. Trots att det är 100 år sedan olyckan inträffade, så dyker den upp i diskussionerna när folk pratar sjöfart på Vättern. Och visst var det en ruskig olycka. En bidragande orsak till att sjökatastrofen fortfarande hålls i folks minne är att den kände konstnären John Bauer, hans hustru och fyraårige son fanns med bland de omkomna passagerna. Bauers teckningar lever kvar. Inte minst i böckerna ” Bland tomtar och troll” med hans mystiska teckningar. Ingen har nog missat teckningarna i sagoböckerna.


PS! Mer bilder och text finns på na.se-Nyheter-Askersund -Oves blogg



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1781

Min tidningskrönika 14 jan 2018

Januari 2018Skapad av Ove Danielsson sön, januari 14, 2018 13:40:06

Kunde aldrig drömma om att mitt namn Ove skulle bli så populärt som det blivet de senaste åren. När filmarna ska ta fram någon udda figur får det namnet bli Ove. Jag tänker då på den odräglige Ove Sundberg i ”Solsidan”. Såg filmen får några dagar sedan och Henrik Dorsin tolkning av Ove höll stilen. Till skillnad från mej har han inga hämningar. I filmen jagade han en lämplig spermadonator! Bara det. Något jag inte känner till från mitt eget liv. Det har ordnat sig ändå.

Vidare har ”En man som heter Ove” har blivit en storfilm som dragit fulla hus. Men det var nog inte bara för namnet utan för ett bra manus och för en fin insats av huvudrollsinnehavare Rolf Lassgård. Jo, jag har sett den filmen också och i samband med det fått massor av kommentarer med anledning av namnet. Som ”du har väl sett filmen eller läst boken”. Fick till och med en bok i present

Enligt information på datorn finns det 40 personer i Askersund som heter Ove och drygt 31 000 i landet. Namnet finns naturligtvis inte med på topp 100-listan. Jag känner några som heter Ove. Kan garantera att ingen av oss har tänkt på att det skulle vara något töntigt namn.

Har fundera på några gånger hur mina föräldrar kom på just det namnet i början på 40-talet. Det fanns inga kändisar med det namnet vid den tiden. Ingen stor artist eller idrottsman. Vi var ju några stycken ungar i familjen så det gällde väl att hitta på något namn som inte redan var upptaget. Kan nämna att min bror heter Karlherbert och det bygger på en kompromiss. Morsan vill döpa honom till Herbert efter bror till henne med samma namn. Farsan tyckte att Karl passade bättre. Då fick det bli namnet Karlherbert på brorsan keramikern.

Det där med smeknamn är annars en sak som kan vara lite knepigt. Hade en kompis som hette Bertil Gustavsson, men som gick under smeknamnet ”Garvis” efter en känd fotbollspelare. Han reagerade inte själv på sitt riktiga namn. Smeknamnet ”Garvis” var ett gångbart namn bland alla askersundare. Bertil var det nästan ingen som kände till. Det finns andra exempel smeknamn som blivit helt vedertaget. Som fotbollsidolen Lennart ”Nacka” Skoglund. Det finns hur många förklaringar som helst hur Lennart fick sitt smeknamn. Pratade för en tid sedan med hans bror, Karl-Evert , som bor i Skövde. Han visste hur det låg till. Det fanns en tredje broder, Georg, som spelade Nacka. Lennart fick följa med honom till matcherna där han satt och skrek ”Heja Nacka”. Sedan fick han det som smeknamn. Så lätt är det att få ett smeknamn som följer personen livet ut.



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1780

Ny scenkonstchef i Askersund

Januari 2018Skapad av Ove Danielsson ons, januari 10, 2018 09:10:33

Pressmeddelande från Askersunds kommun

2018-01-10

Daniel Eriksson ny scenkonstchef i Askersunds kommun

Askersunds kommun har anställt Daniel Eriksson som ny chef för scenkonstavdelningen. Han kommer att tillträda sin nya tjänst i början av april och kommer närmast från jobbet som kultur- och fritidschef i Lekebergs kommun.

Scenkonstavdelningen i Askersunds kommun ansvarar för att driva verksamheten inom scenkonstområdet framförallt på Sjöängen och kommunchefen Madeleine Andersson är glad över att Daniel Eriksson nu rekryterats som ny chef.

– Daniel har en gedigen bakgrund inom scenkonstområdet och en bred förankring inom kultursfären i stort. Vi ser fram emot att han ska fortsätta utveckla scenkonstavdelningen, som ju är en av kommunens nyaste verksamheter, säger Madeleine Andersson.

Scenkonstavdelningen bildades i samband med att Sjöängen togs i bruk 2016 och Daniel Eriksson har följt arbetet på avstånd länge.

– När planeringen av Sjöängen inleddes arbetade jag som utvecklingsledare på Region Örebro län och jag har hela tiden tyckt att initiativet att skapa Sjöängen känts så fantastiskt rätt och modigt. Jag tycker att man i Askersund visat väldigt tydligt vad man vill med sin kommun. Fokus ligger på att använda kultur och scenkonst för att utveckla Askersund och det går jag verkligen igång på, säger Daniel Eriksson.

Han är i grunden utbildad till dramapedagog och jobbade i ett antal år på Örebro kulturskola. Därefter har han alltså arbetat inom Region Örebro län inom kulturområdet, samt som kultur- och fritidschef i

Lekebergs kommun sedan 2015. Vid sidan av sitt yrkesliv har han även spelat amatörteater och varit aktiv i Riksteaterföreningen i Örebro, samt i en föräldrakooperativ förskola.

Daniel Eriksson anser att hans uppdrag framförallt har två centrala delar.

– Dels är ett aktivt kulturliv ett sätt att göra en kommun mer attraktiv och dels är det ett sätt att påverka folkhälsan på ett positivt sätt. För att vi ska uppnå detta är det viktigt att arbeta med hur vi får ett kulturliv som når ut till alla och det ser jag som min största utmaning som ny scenkonstchef iAskersund, säger Daniel Eriksson.

Daniel Eriksson är 41 år och bor med sambo och tre barn i Örebro.



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1779

Stadskällaren i Askersund

Januari 2018Skapad av Ove Danielsson tis, januari 09, 2018 10:20:33

Det var dåliga tider i Askersund i början och mitten av 1800-talet. Mycket dåliga. Men det påverkade inte på något vis nöjeslivet. Folk levde över sina tillgångar och brännvinet flödade enligt gamla artiklar. En del askersudare hittade alltid anledningar till att hålla fester och skåla. När det nu nalkas bröllop för de kungliga och en stora fester är det synd för alla rojalister att inte 1800-talsandan i Askersund lever kvar. Då fanns en mycket stark rojalist i stan. Man firade medlemmar av kungafamiljen så fort det fanns en chans. Det gällde såväl namnsdagar som födelsedagar.

Bild från 50-talet vid Sundsbrogatan med Sundstedtska huset i bakgrinden

Det så kallade Sundstedtska huset , med Stadskällaren, Sundsbrogatan 16, var i början på 1800-talet Askersunds stora nöjespalats. På nedre botten låg Stadskällaren, medan övervåningen kallades societetssalongen. Där dansade man i början av 1800-talet kadrilj och polkett i glada borgares lag och punschen flödade. Det gamla huset revs för att byggas om och göras till bibliotek och tandläkarmottagning. Tandläkaren är kvar, men sedan har verksamheterna skiftat i bottenvåning ut mot Sundsbrogatan. Under en lång period jobbade jag i det gamla nöjespalatset. NA:as redaktion fanns där, men jag kände aldrig riktigt pulsen från något gammalt nöjespalats. Däremot kände jag den trevliga doften från pizzerian som låg vägg i vägg. Och det var ju inte det sämsta.

PS! Ytterligare bilder och text finns på na.se-Nyheter-Askersund -Oves blogg



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1778

"Kulan vid Hospitalsgatan i Askersund

Januari 2018Skapad av Ove Danielsson tor, januari 04, 2018 16:38:49


Husen i Askersund hade mera färgstarka namn än dagens. Som ”Kulan” vid Hospitalsgatan. Huset är borta. Der revs i slutet av 50-talet. Men som tur är finns det bilder kvar av den gamla träbyggnaden. Och vännen Linus Larsson har tagit hand om en del bilder. Huset var inte så vackert där det låg intill Edlunds järnhandel. I dag har platsen förvandlats till parkering, inte heller så vackert men kanske nödvändigt. Vad vet jag…

”Kulan” som var något av Askersunds eget West End, där man slogs, led och kämpade mot fattigdom, mot sociala missförhållanden och mot folk i ”överklassen”. Och dit hörde de som gick i Samrealskolan ansåg de som bodde i ”Kulan” och dess närhet. Men det var rejält folk som bodde där och som ville göra rätt för sig , även om det inte fanns pengar i överflöd. Det vittnar gamla berättelser om från de som var med på den tiden.

En person som gick i Sameralskolan men som inte finns kvar i livet längre har berättat för mej att det var nära nog livsfarligt att passera ”Kulan” och kvarteren i dess närhet under första världskriget.

-Vi grabbar som gick i Sameralskolan utsattes ständigt för olycksbådande hot från alla mystiska smala prång som fanns mellan husen. I ”Kulan” bodde naturligtvis också hederligt och rättskaffens folk. Många av sönerna i husen tyckte dock det var trevligare att lägga tunga bördor på våra axlar än att läsa svårbegripliga läxor, där oförstående lärare kunde terrorisera den fria tanken med, berättade den gamla Samskoleleven för mej.

-Särskilt på vintrarna tog man en omväg, när man visste att herrarna i ”Kulan” var på krigsstigen. Visst gav vi igen så länge vi orkade, innan näsblodet färgade snön. Men vad skulle man göra åt övermakten…

Enligt min vän som berättade om ”Kulan” var det ett socialt patos som drev ungdomarna där att ta hämnd på samhället orättvisor. Och då dög det bra att spöa upp de som gick i Samrealskolan till at börja med. Även skolan kunde mönstra upp en del barrikadhjältar, men det förslog inte så långt mot de hårdföra grabbarna i ”Kulan”. Många gånger rasade striden up i trappor och förstugor. Ofta kom batonger och andra redskap till användning i slagsmålen.

Gamla hus försvinner men historierna om de gamla husen och de som bodde där lever kvar. Även om det inte är så många som minns dem längre. Och så finns det som tur är bilder kvar som visar hur det såg ut.



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1777

Min tidningskrönika 31 december 2017

Januari 2018Skapad av Ove Danielsson mån, januari 01, 2018 18:23:45

Kvällens Nyårsfirande i Askersunds hamn har växt genom åren. Och festligheterna brukar lockar mycket folk. Det är tal, musik och fyrverkeri. Gunilla Högberg läser som vanligt Tennysons Nyårsklockan. När det gäller fyrverkeriet kan det bli sista gången det skjuts upp från Stapelängen nedanför Landskyrkan så passa på. Det har varit en tradition som ett politiskt parti nu vill ändra på. Partiet vill ersätta fyrverkeriet med musik –och lasershow, bland annat med hänsyn till djur som blir rädda. Ja, vi får se vad som händer till nästa år.

Mina journalistminnen från nyårsfirandet i hamnen handlar annars mycket om kyla och kameror som frös ihop. I början var det också problem med att höra kyrkklockarna på andra sidan vattnet. Men det är ordnat nu. Och kamerorna har blivit bättre och vädret mildare.

Mannen bakom nyårsfirandet i Askersund som det ser ut i dag är köpmannen Stig Åhlin. Han kämpade hårt för att det skulle bli bra och trivsamt. De första åren kämpade han nästan själv med förberedelserna. Det skulle tändas marschaller runt hela hamnområdet. En grannlaga uppgift. Nu finns både kommunen och Rotary med som arrangörer.

Annandag Jul och nyårshelgen i Askersund har för många alltid varit förknippade med bandy. Det var något visst med det. Både som åskådare och spelare. Nästan alla lag i föreningen hade seriepremiär just under dessa helger. Nu finns inte bandy kvar på IFK:s program längre.

Som spelare minns jag en match i Åsbro tidigt på nyårsdagen. Det var inget bra val varken av speltid eller matchdag. En del hade firat in det nya året på gamla Statt och kom mer eller mindre direkt till matchen. Det gällde förstås inte mej väldigt ordentlig som jag är för att nu vara lite ironisk. Minns faktiskt inte hur det var i mitt fall om jag ska vara ärlig. Vid hörnslagen då alla var samlade i målburen luktade det precis inte liniment. Men så går det inte till nu förstås. Nu lägger sig alla tidigt för att orka med matcherna vad jag hört.

Som åskådare och som sportskrivare har jag också en del minnen från jul-och nyårsbandyn. Som hemmapremiären mot Karlstads-Göta 1956 i Allsvenskan. Många i föreningen hade kämpat för att få fram spelbar is på gamla IP. Milväder hade ställt till problem, men spolargänget lyckades få fram bra is. Det kom 2 600 personer till matchen, som slutade med en 3-1-vinst till K-Göta. IFK tog bara en poäng det året, genom att spela 2-2 mot ÖSK. Det blev nedflyttning direkt.

  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1776

Karl-Oskar Sjöströms fotobok

December 2017Skapad av Ove Danielsson tor, december 28, 2017 19:03:36


Karl-Oskar Sjöström är förmodligen Askersunds mest läste författare. Nu handlar det inte om någon roman, utan en epokgörande fotohandbok ”Amatörfotografen”. Rektorns grabb fick ut sina böcker i inte mindre än 16 olika upplagor. Boken har också getts ut på övriga nordiska språk. De är svårt för övriga askersundsförfattare att nå upp till Karl-Oskars nivåer. Förutom alla böcker medverkade han också rad olika uppslagsböcker med ämnet foto. Men det här var före digitalfotots inträde. När Karl-Oskar var i farten gällde bara ”vanliga” kameror, filmrullar och framkallning i olika vätskor. Och då var hans böcker ovärderliga för alla som ville ta en något så när bra bild.

Den första upplagan kom 1937. I början på 80-talet var det bara förre finansministerns Per-Edvin Skölds handbok i självdeklaration som gått bättre av alla fackböcker. Men Sjöströms bok var helt klart betydligt mera underhållande. Sjöström levde på senare år med fru Elsa i sin villa vid Stora Forsa några mil söder om Askersund. Han finns inte i livet längre, men vi hade mycket med varandra att göra under årens lopp. Och så lärde vi känna varandra på ett märkligt sätt. Men mer om det senare.
PS! Mer text och fler bilder finns på na.se-Nyheter-Askersund-Oves blogg



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1775
Nästa »