Oves Blogg

Oves Blogg

Länk till hemsidan:ovedanielsson.se

Länk till hemsidan: ovedanielsson.se

Brännvinsbränneri blev kapell i Askersund

September 2018Skapad av Ove Danielsson lör, september 15, 2018 10:00:02

Hus för tillverkning av brännvin är inte bara av ondo. Det kan om inte annat medlemmarna i Lutherska Missionsföreningen intyga. Då handlar det naturligtvis inte om drycken utan själva huset. Föreningen saknade möteslokal i Askersund, men ute vid Lind stod ett brännvinsbränneri tomt. Föreningen köpte huset för en billig penning. Året var 1867. Samma år hade föreningen köpt in en del av tomten nr 79-80 i Askersund (Stora Bergsgatan 33).

Huset används i dag som lager av Edlunds.



Missionsvänner som ägde hästar fraktade in virket från det nedrivna bränneriet. Rådman Beckman bidrog med timmer. Grunden till missionshuset grävdes av missionsvännerna. Utan ersättning naturligtvis. I april 1867 började man gräva grunden och i augusti samma år var missionshuset färdigt för att tas i bruk. Brännvinsbränneriet hade blivit Herrens tempel.

Vid invigningshögtiden förklarade brukspatron Hedengren från Risberga att det var viktigt med ett eget hus, eftersom man hade blivit nekade att ha möten i samlingslokaler, skolor och kyrkor. Brukspatronen betonade också att ingen fick predika något falskt evangelium.

Kostnaden för missionshuset uppgick till 5 000 kronor. När bygget startade fanns 900 kronor i den magra kassan. Samma summa fanns kvar när bygget var slutfört. 1886 uppfördes andra delen av fastigheten, nämligen den lilla salen och bostaden på andra planet. Under åren som gick gjorde sedan ett antal reparationer och ombyggnader. I början av 1960-talet diskuterades planerna för en ny kyrka ute vid Gårdsjögatan. Så blev det också . 1968 skedde invigningen av den nya kyrkan.
Gårdsjögatan

För att nu återgå till Missionshuset vid Stora Bergsgatan, har det hänt mycket där. Huset finns kvar, men invändigt finns inget som vittnar om att det varit ett bönhus. När EFS-församlingen lämnade backen upp mot gamla Realskolan på Norra Bergen, köpte järnhandlare Edlund byggnaden. Han gjorde om huset invändigt till ett byggvarulager. Det gamla missionshuset har fylldes med bräder och skivor av alla slag. Ett ovärderligt lager för järnhandeln. Själv bosatte sig Edlund på övervåningen i missionshuset. När Edlunds avled köpte en privatperson med koppling till järnhandeln över. Och så är det i dag och lagerutrymmena finns kvar.

Tänk vad det kan bli av ett gammalt brännvinsbränneri. Något att tänka på för alla som köper virke vid Edlunds. Det finns både brännvins-och missionshistoria i väggarna…

PS! Det finns ytterligare bilder på na.se-Nyheter-Askersund-Oves blogg



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1869

Min tidningskrönika 9 september 2018

September 2018Skapad av Ove Danielsson sön, september 09, 2018 10:40:24

”Lång dags färd mot natt ” är namnet på en känd pjäs som nobelpristagaren Eugene O`Nell, skrev en gång till sin hustru. Lång nervös väntan är också många politikers verklighet i dag, för att nu också blanda in lite kultur i valrörelsens slutspurt . Det brukar inte dröja till natten innan valresultaten är klara. Den första prognosen brukar Aktuellt ha redan klockan 21. Men det är i alla fall en lång dags färd innan resultatet presenteras. Många kommunalråd i landet funder förstås lite nervöst över om de får ha kvar sina jobb efter nyår.

Som journalist har jag varit på många valvakor. Både glädjefyllda och sorgliga. Som gammal fotbollsspelare kan jag jämföra reaktionerna från omklädningsrummen. Förlorarna på många valvakor sa ofta att ”de inte hade nått ut med budskapet”. Det var anledningen till förlusten. Som fotbollspelare var det ofta domarens fel. Och det gick inte att nå ut med budskapet till honom. Då kunde han ta till röda kortet. När det gäller valet är det väljarna som hanterar de röda och gula korten.

På höstmarknaden i Askersund för någon vecka sedan försökte de politiska partierna verkligen att få ut sina budskap. Förr var marknadsdagarna mycket viktigare än i dag. Kanske en ledig dag från jobbet. Folk köpte med bruna karameller, korgar, rakblad och kanske lite starka drycker från ”bolaget” när de ändå var inne i stan. Nu fick folk också politiska budskap med sig hem. Något som aldrig förekom förr.

Hade en arbetskamrat på en industri som alltid prickade in två semesterdagar vår och höst i samband med folkfesten i Askersund. Det var otänkbart för honom att missa sådana dagar. Några av de viktigaste dagarna i hans liv. Men det var inte för att få politisk information.

Spåkvinna på marknaden i Askersund 1973. Hon kunde berätta om min framtid genom att bara titta i handen. Sedan om det stämde är en annan sak.

Utbudet av varor på marknaderna har förändrats kraftigt. Då gällde det 110 knallar på torget utan politiska inslag. Punkt slut. Förr fanns det också ett artisttält vid Torparken. Där uppträdde allt från jättestarka män, trollkarlar och lättklädda damer. Spåkvinnan var också ett givet inslag på marknadsdagarna. Minns att hon vill spå mej och jag tackade ja. Förklarade för henne att jag hade bråttom och skulle iväg till jobbet. Hon tittade då i min hand och förklarade att jag var en mycket arbetsam människa. Inte så svårt att räkna ut efter min information. Men det kostade bara en tia och det var trevligt att få det hela bekräftat. Hade jag haft mera pengar och bättre om tid kunde jag fått ytterligare intressanta uppgifter av spåkvinnan. Om det varit i dag kanske hon i min hand också kunnat svara på den politiska utgången i valet. Men då hade man nog fått lagt till några kronor extra.



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1868

IFK föll mot Vretstorp i en jämn match

September 2018Skapad av Ove Danielsson lör, september 08, 2018 19:20:48

IFK Askersund föll hemma mot Vretstorp med 2-0 på lördagseftermiddagen. Det var en jämn match, men ofta vinner lag längre upp i tabellen som Vretstorp i den här matchen. De hade mera tyngd över anfallen och självförtroende.

Vretstorps båda mål gjordes av Markus Moore. Det första kom efter en rörig situation efter hörna. IFK tryckte på andra och det resulterade också i en straff. Målvakten räddade till hörna. I slutet av matchen gjorde Markus 2-0 på ett fint distansskott.

Philip Larsson fick pris som bäste hemmaspelare. Backen Matthis Kock gjorde en bra match och växer med uppgiften för varje match som går. Erik Danielsson kämpade som vanligt med stor energi.

Om nu Vretstorp vann matchen på plan, så gjorde man inte det på bänken. Det var tjat på domaren hela tiden. En av ledarna visades också bort från spelarbänken. Tycker man skulle ha lärt sig att gnäll på domaren aldrig lönar sig.



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1867

Tvättmaskinernas intåg i Askersund

September 2018Skapad av Ove Danielsson sön, september 02, 2018 14:09:57

Så såg det ut förr


Tvättinrättningarna hade fullt upp förr i tiden. Och det fanns ett antal tvättar inom Askersunds nuvarande kommun. De som inte hade råd att lämna in sin tvätt i centralorten var hänvisade till klapphuset på Sundsängen. Morsan Gunborg höll till hemma vid bryggan vid Gårdsjön, i stort sett året runt med tvätt. Så var det på den tiden. Måste erkänna att jag inte tänkte så mycket på hur tvättningen gick till. Men det har ändrats på den punkten. Tvättstugan där jag bor mitt i stan fungerar bra, åtminstone varje måndag. Jag vet.

I dag är tvätterierna borta, med undantag för kommunens tvätterier. Men de är ju inte till för allmänheten vad jag vet. När tvättmaskinerna gjorde sitt intåg i de svenska hemmen blev det allt svårare för tvättinrättningarna att få till det med ekonomin. Vem ville lämna in smutsiga kläder när man kunde sköta det själv hemma.

Ingrid Larsson i tvättbutiken

Vid Solhaug, strax väster om Askersund fanns ett tvätteri som ägdes av Knut Rosén. En verksamhet som startade 1948. En ny kemisk tvättindustri startar stod i tidningen. Han kombinerade det med en minkfarm och ett skollärarjobb. En ganska ovanlig kombination kan tyckas. En typ av rening pågår fortfarande där. Jehovas Vittnen har förvandlat stället till Rikets Sal. De gjorde ett imponerande arbete med huset på mycket kort tid. Det kom vittnen från hela Sverige och hjälpte till med bygget.

Tvätteriet i Solhaug införde moderna metoder på 60-talet. Folk fick åka dit och tvätta själva i maskiner som företaget höll med. Vet inte vad det kostade, men det var ett nytänkande. Tvätteriet hade också en butik vid Sundsbrogatan, där folk kunde lämna in och hämta sin tvätt. Det kallar jag för service.

Vid Sundsängen fanns Westerbergs tvätteri. Han lockade i sin reklam med att han tvättade i ”äkta sjövatten”. Den som tittade i vattnet vid Sundsängen på den tiden blev nog inte särskild imponerad av reklamen. Där flöt det mesta omkring som inte borde finnas i vattnet. Man kan med viss fog säga att reklamen var lätt överdriven. Men Westerberg var en duktig och kunde reklam, så det är honom förlåtet. Och tvätten blev ren. Trots sjövattnet.

En av det mest populära och billigaste tvättar var, Zinkgruvans Andelstvätt. Den startade 1946 vid kanten av Trysjön och levde kvar i 30 år. Initiativtagare till tvätten var gruvbolaget och Hammars hälsovårdsnämnd. Anslag till att bygga tvättinrättningen kom från olika håll. Fru Vega Adolfsson blev tvättens första föreståndarinna med en lön på 80 kronor i månaden. Tog hon in personal som hjälpte till fick hon stå för det själv.

Fram till 1972 var inte personalen vid andelstvätten fackligt anslutna. 1973 begärde en av personalen inträde i Fabriks och det väckte stor bitterhet i styrelsen. De ansåg at det var helt omöjligt att driva tvätteriet med avtalsenliga löner. Styrelsen vägrade skriva på avtalet. Det slutade med att förbundet satte tvätteriet i blockad. Till slut skrevs avtalet på, men enligt styrelsen var det början till slutet för tvätteriet i Zinkgruvan. 1976 såldes tvätten och andelarna löstes in.

Gunnar och Bertil Carlsson på BE-GE:s

Kommunen köpte tvättstugan, som i sin tur hyrde ut den till Zinkgruvans IF. Under flera år använde klubben huset till klubblokal. Under 90-talet flyttade föreningen sin verksamhet och huset jämnades med marken.

Själv lämnade jag ofta in oljiga arbetskläder till Zinkgruvetvätten. En dam tog med kläderna från mitt dåvarande jobb i Hammar och några dagar senare var kläderna tillbaka i Hammar. Det var många av mina arbetskamrater som också utnyttjade den fina servicen med nytvättade och pressade arbetskläder. Första timmen gick man som en kung. Efter en timme med glaset såg man inte att kläderna varit på tvätt. Och det tyckte de ansvariga vid tvätten i Zinkgruvan var riktigt bra. Det skapade jobb. Det kom nya tvättlådor från Hammar hela tiden. Allt gick sedan framåt. Företaget kom att sköta det hela den sista tiden jag var i Hammar.

Bandystjärnan Gunnar Carlsson, som också drev BE-GE:s i Askersund, var en mästare i att sälja tvättmaskiner när det begav sig. Han tillhörde en av Sveriges bästa försäljare på den tiden. Alla kände honom och han kunde prata för sin vara. En gång berättade Gunnar för mej att han sålt en tvättmaskin när han skulle passera Ingelsby. Vid en brygga låg en kvinna och skurade som hon alltid hade gjort. Gunnar stannade och frågade om han fick ta en bild. Han menade att det skulle bli en unik bild. Det har var i mitten på 50-talet. Folk låg inte vid bryggorna och tvättade längre. Det blev affär.

Faktauppgifterna om tvätten i Zinkgruvan har jag hämtat från en skrift som vännen och före detta kollegan Weine Ahlstrand skrev för ett antal år sedan. Och från tidningsartiklar



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1866

Filmen Lantisar spelas in i Askersund

September 2018Skapad av Ove Danielsson lör, september 01, 2018 16:15:51



Huvudrollsinnehavarna i filmen ”Lantisar ” är från vänster Christoffer L Jonsson, Ellen Helinder och Peter Sjöqvist.

Inspelningen av dramakomedin Lantisar är igång. Efter en intensiv vår och sommar med manusskrivande och rollbesättning – 1500 skådespelare sökte till de tre huvudrollerna – har nu påbörjats.

Filmen är en dramakomedi i skärningspunkten mellan storstad och landsbygd och produceras av Närkesbergsfilm i samarbete med Norra Vätterns Bild och Formkonstnärer:

Madde kallas på ett mystiskt sätt hem från sitt flashiga liv i Stockholm till fadern på landsbygden. De har inte haft kontakt på tio år efter moderns dramatiska död. Maddes upplevelser under ett intensivt veckoslut hos fadern ger henne en ny bild av en landsbygd hon lämnat för länge sedan…

Med humor men också med svärta skildras mänskliga relationer i en modern landsbygdsmiljö.

Manusförfattare och regissörer är Malin Dahl och Johnny Wernersson. De ledande rollerna spelas av Ellen Helinder, Peter Sjöquist och Christoffer L Jonsson, alla kända från TV-produktioner och film.

Till stor del spelas filmen in i Askersunds kommun. Alla är Ni är välkomna att besöka inspelningen fram till den 7 september.



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1865
« Föregående