Oves Blogg

Oves Blogg

Länk till hemsidan:ovedanielsson.se

Länk till hemsidan: ovedanielsson.se

När askersundarna gick till pumpen

Augusti 2010Skapad av Ove Danielsson ons, augusti 25, 2010 23:09:40

Pumpen vid kyrkberget 1859. På bilden syns flickor från Högre Flickskolan

En bild från 1907 på gården vid gamla Förnicklingsverket där en av stadspumparna fanns

Bild från 1905

Askersundarna hade en gång i tiden minst tre kommunala pumpställen att välja på för att få friskt vatten. Några vattenledningar fanns ännu inte i stan. Pumparna var ett pittoreskt inslag i stadsbilden. Men också mötesplaster för stadens ungdomar. Där fanns tillfälle för alla pojkar att visa sina chevaleriska anlag genom att hjälpa flickorna med vattenpumpningen. I många fall blev vattenpumpningen helt avgörande för en fortsättning av bekantskapen, som senare ledde till äktenskap. När vattenledningarna kom blev det betydligt svårare för pojkarna i Askersund att imponera. Har inte riktigt kläm på vilka metoder som användes efter pumpepoken….

På de flesta gårdar fanns källor. Stora pumpar för att få upp sjövatten fanns uppsatta i hamnområdet och öster om hamnområdet. Den flitigaste besökta källan var den så kallade Jonskällan invid kyrkberget vid gamla Förnicklingsverket och Frälsningsarmén. Det var en källa känd för mycket gott vatten. Under torra sommarmånader var det ransonering av vatten från källan. Pumpen hölls då endast öppen på morgonen . Men då stod ofta 20-30 tjänsteflickor i kö för att hämta vatten. Men det blev bara en kruka vatten till alla. Punkt och slut.

Pumpen i hamnområdet syns bakom båten. I bakgrunden nuvarande Lundgrens hus (Strandhugget)

Bilden är från 1868. Hamnpumpen mellan båtarna, en av Råbockarna.

En stadspump fanns nere vid järnvägsstationen. Den syns till höger på bilden. Linus har tagit fram bilden från en glasplåt som många andra bilder på bloggarna. Bilden är från 1880.

När vattenledningarna i stan började komma sinade intresset för pumparna. 1875 tog allmänna rådstugan beslut om att bygga en vattenledning i stan. Men då hade de styrande tjafsat i många år om från vilken sjö vattnet skulle hämtas. Det fanns förslag om vatten från Stora Röllingen och Gårdsjön, men det blev ingen av dessa båda sjöar. Vattnet togs istället från en källa vid Sundsängen, för att sedan passera genom en reningsapparat till en stor cistern på Norra bergen, för att sedan renas ytterligare och ledas ut i järnrör till brandposter och vattenhämtingsställen.

Redan 1897 dömde vattenledningarna ut av Brandstodsbolaget. Effekten på ledningen var alldeles för dålig. Kasthöjden över marken var bara 4,6 meter. Brandstodsbolaget krävde en kasthöjd på 15 meter , om det skulle börja brinna i stan igen. Det resulterade i ett nytt vattentorn på Norra bergen. I juli 1907 påbörjades bygget och avslutades i slutet av 1908. Tornet är 31 meter och i dag till salu om någon skulle vara intresserande av ett boende med en enorm vacker utsikt. Det är ett antal år sedan tornet togs ur bruk.

I oktober 1947 försvann den sista pumpen ur stadsbilden. Då flyttades pumpen vid kyrkberget upp till Hembygdsgården, där den fortfarande finns för beskådande. Hur gammal pumpen är svårt att få fram. Men bilder från 1800-talets mitt visar att den fanns på plats vid kyrkberget. Anledningen till att pumpen flyttades var att Förnicklingsverkstaden skull ändras och byggas ut. Pumpen fick helt enkelt inte plats på tomten längre. För några år sedan fanns det personer som ville att pumpen skulle flyttas tillbaka till sin gamla plats. Men jag har inte hört något mera om det på senare år. Pumpen skänktes av staden till hembygdsföreningen.

Den sista stadspumpen finns bevarad i Hembygdsgården. Den flyttades dit 1947

Som vanligt har Leif Linus Larsson hjälpt till med bilderna. Han har det mesta i sin stora bildsamling.

Adressen till min hemsida är: http://ovedanielsson.se/index.html.

PS! Bilderna som finns på bloggen och hemsidan får naturligtvis inte kopieras och användas i andra syften än vad som är tänkt. Det handlar om upphovsrätten. Bara som ett litet vänligt påpekande. Det finns exempel på där man lägger allt på cd-skivor och distribuerar ut massupplagor. Det är förbjudet.

PS! Kommentera gärna ! Det skulle var trevligt.

  • Kommentarer(3)//blogg.ovedanielsson.se/#post259

Kungen med familj på Stjernsundsbesök

Augusti 2010Skapad av Ove Danielsson lör, augusti 21, 2010 15:10:29

Victoria och Daniel på Stjernsund

De styrande i Askersund på väg in till slottet. Fullmäktiges ordförande Inger Trodell, kommunchef Andersson och kommunalrådet Per Eriksson

Inplastad polis. Under plasten döljer sig Nils-Olov Tivemyr

Askersunds eget filmpar, Leif Linus Larsson och Alf Fransson

Min blogg handlar inte bara om gamla saker. Den kan också vara rykande aktuell för att nu skryta lite. Var ute och tog några bilder på lördagens (21 augusti) kungabesök på Stjernsund. Och visst är hon Victoria populär. Många barn hade med sig blommor till henne. Och hon sken som vanligt som solen, även om regnet hängde i luften

  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post258

Bernadotterna på Stjernsund

Augusti 2010Skapad av Ove Danielsson tor, augusti 19, 2010 23:04:06

Sångarprinsen Gustaf ägde och vistades på Stjernsund en tid.

Sven-Bertil Taube konserterade på slottstrappan i början av 90-talet. Han är ju också lite av en sångarprins. Till pappa Evert.

Stjernsunds slott 2010. Den stora grusplanen framför slottet har fått en grön rundel av gräs. Något som förgyller det hela lite extra.

Släkten Bernadotte och Stjernsunds slott har verkligen hamnat i blickfånget det senaste året. Kulmen på det hela nås nu till helgen (21/8) då kungafamiljen kommer på besök till Stjernsund. Enligt programmet ska kungafamiljen först promenera lite i slottsparken för att sedan ta en titt i slottet och äta en bit mat. Sedan bär det av till Örebro.

Anledningen till kungabesöket är Jean Baptiste Bernadotte, sedermera Karl XIV Johan, valdes till prins för 200 år sedan. Enligt förståsigpåare skapades då det moderna Sverige. Kungen köpte Stjernsunds slott och familjen Bernadotte ägde det under åren 1823-1860. Stjernsund övergick sedan som arv till Oskar 1 1844. Han i sin tur började titta efter några hyfsat ställen till sina grabbar. Stjernsund blev ett lämpligt ställ för prins Gustaf. Den var också han som gjort slottet riktigt känt, ”Sångarprinsen” som han kallades. Gustaf blev formell ägare till slottet 1851, men hade vistats där under några år tidigare. Hösten 1852 avled prins Gustaf vid en resa till Kristiania. Allt det här vet de flesta redan kan jag förstå, men det en del kanske missat är bouppteckningen efter ”sångarprinsen”. Den har jag tittat lite närmare på. Intressant läsning för alla som är lite nyfikna. Och som gammal journalist är man det automatiskt.

Bouppteckningen består av två delar, av vilka en tar upp tillhörigheterna på Stockholms slott och den andra på Stjernsund. Hovstallmästare F Braunerhjelm gjorde bouppteckningen när det gäller Stjernsund. Prinsen ägde förutom själva Stjernsund inom Askersunds landsförsamling, också också Tegelbruket, Stockshammar, Tikanäs, Åstnäs, Edö, och Edö kvarn, för att nu nämna något. Han ägde också en del gårdar inom Hammars socken. Den fasta egendomen värderades till 69.455 riksdaler. Just till den penningsorten återkommer jag senare.

Beträffande inventarierna skulle det gå åt några bloggar för att få med allt. Prinsens sängkammare kanske kan vara intressant? Det säger också en del om prinsen. Där fanns en imperialsäng och möbler klädda i grönt siden. Utrustningen kompletterades bland annat med ett sybord och en klocka under glaskupa. Vidare tar hovstallmästaren upp bland annat tre glasserviser, av vilken den största omfattade 12 vinkaraffer med proppar, och en mängda fina glas till olika fina spritsorter.

Trots att prinsen var lagd åt det konstnärliga hållet fanns det inte mycket konst att ta upp. 16 tavlor i vax av gustavianska familjer, samt fyra tavlor av kungliga familjen. Dessutom fanns en tavla över Gustaf Adolfs död vid Lutzen. Det var allt. Inventarieföreteckningen avslutas med uppgifter om 58 ljusstakar och 11 eldtänger. Slutsumman för hela Stjernsundsboet blev 82. 899 kronor.

På Stockholms slott fanns åtskilliga inventarier, som troligen följde prins Gustaf även när han bodde på Stjernsund. Han verkade tycka mycket om vackra smycken. Bland annat fanns ett prydnadsspänne ( agraff) värt 7.800 riksdaler. Vidare hade han två guldur och en ring med tron, hoppet och kärleken. Prinsen hade också en toalettservis i silver där både nattkärl , tandborstask och en tandpulverask ingick. Allt var minsann i silver. På Stockholms slott fanns också en oljemålning av Stjernsund, samt en byst och ett porträtt av storsångerskan Jenny Lind. Prinsen hade i sin ägo ett antal dyrbara instrument, som ett fortepiano värt 500 riksdaler.

Sångarprinsen ägnade sig inte bara åt sång, musik och konst. Han höll sig också med en jaktbössa och ett engelskt metspö. Om han använde föremålen låter jag vara oskrivet. Några aktier fanns också, som i järnvägen Örebro-Nora.

Hela bouppteckningen slutade på 104.550 riksdaler. Oskar den I hade dock en fordran på köpeskillingen av Stjernsund och för prinsens bosättning där, som inte blivit betald. Den summan översteg kraftigt det som Stjensunds-bouppteckningen visade. Men Oskar I var hygglig. Han gav direktiv om att fodringarna skulle upptas till samma summa som prinsens tillgångar på Stjernsund visade. Den slutliga behållningen i boet blev 21.000 riksdaler. Askersunds landsförsamlings fattiga erhöll 91 riksdaler och Hammars 12 riksdaler.

Slutligen det där med riksdaler. Kanske någon har kläm på vad en riksdaler hade för värde i jämfört med dagens penningvärde. Jag har letat på nätet och det är inte helt lätt att hitta något bra svar. På SCB:s hemsida står det att ” jämförelser över lång tid är behäftade med stor osäkerhet, särskilt med tanke på att levnadssättet har genomgått stora förändringar ”. Men kanske någon vet bättre än SCB……

PS! Kommentera gärna . Det skulle vara trevligt

.

  • Kommentarer(3)//blogg.ovedanielsson.se/#post257

Busstation i Askersund

Augusti 2010Skapad av Ove Danielsson tis, augusti 17, 2010 23:20:08

Busstationen 1910. Busstorget var fylld med kolonilotter.

Tidigt 30-tal vid stationshuset. Inga Rosengren, Stina Hagberg och Hervor Sjödin.

Barbro Skoog, Vally Gustavsson och Iris Olofsson ska ut och resa. Bilden är från början av 50-talet.

Järnvägsstationen 1916

Busstationsområdet i Askersund är en plats som förvandlats från grönsaksland till ett Resecentrum. På gamla bilder kan man se odlingar på hela området där bussarna står i dag. Även det anrika gamla stationshuset har fått smaka på förändringens vindar. Från att ha varit en utgångspunkt för alla trafik och varuhantering för stora delar av Sydnärke, har huset förvandlats invändigt till en trevlig servering med bland annat hembakt bröd.

Busstationen låg förr uppe i själva stadskärnan på rådhustomten. Väntsalen fanns i gamla brandstationen i samma område. Både verksamheterna försvann och Rådhuset byggdes ut mot Stöökagatan. Där de södra skolbyggnaderna vid Sjöängsskolan finns i dag, låg stadens stora lekpark. En lummig park omgiven av stora träd. Sundsbrogatan fortsatte också rakt fram ut mot Haga.

När skolan byggdes skedde stora förändringar i området. Hagavägen där skolbussarna stannar i dag kom till. Annars hade Sundsbrogatan gått rakt igen om skolområdet. Nysatsningen vid Sjöängsskolan innebär en del förändringar av gator i området. De boende området är rädda för att det ska bli stora störningar och mycket trafik i området. När Sundsbrogatan gick rakt fram mot Haga, var inte bostadsrätterna byggda där ute. Det var också mindre med bilar.

Som 10-åring var jag med om en bilolycka i området, just korsningen Sundsbrogatan och Drottning Kristians väg. Det var på den tiden Sundsbrogatan hade den gamla sträckningen rakt ut mot Haga. En personbil kom dundrande från Haga och körde rakt in i den buss jag åkte med. Det blev stor uppståndelse. Har lagt med en bild på det i bloggen. Jag var för ung som vittne i en rättegång, men jag fick frågor av polisen. Jag satt längst fram i bussen som bara hade gått ett 100-tals meter. Men det var bara en liten utvikning från ämnet. Minns i alla fall att det kom massor av barn rusande från lekparken i närheten för att titta på vad som hänt. Bilkrockar inne i Askersund var inte vanligt då, lika lite som i dag. Föraren av personbilen klarade sig undan med livet i behåll som tur var.

Året var 1952

Annars är det väl mest ett stort antal busschaufförer jag minst bäst. De tog ofta sällskap upp till Grands Konditori mellan turerna för en kopp kaffe och bulle. En samlingsplats busschaufförer emellan kan man säga. Järnvägen och gamla godsmagasinet vid verkstadsstaketet väcker också gamla minnen. För att inte tala om Håkan Persson och gänget som skötte stationen och godsinlämningen.

Leif Linus Larsson har hjälpt till med bilder. Som vanligt. Vi bor inte ihop, men vi är nära grannar. Och det underlättar när man ska samarbeta.

Märta "Göteborgs-Posten" på gång med sin cykel.

Håkan Persson och Folke Karlsson vid godsmagasinet

Stationshuset syns längst ner på bilden.

Ernst Skoog och Håkan Persson

En bild från 1943

Till vänster fanns en fotbollsplan där ungdomarna spelade. Ett av lagen som höll till där hette Olympia.

Nisse Lundstedt vid Pressbyråns kosk vid stationen. Nisse körde ut tidningar

Stationshuset oktober 2000

Larsson på Laxåbuss i samtal med Nils Karlsson på Tivedsbussen

Pressbyrån 1959

Stationsförståndare Göte Andersson

Håkan Persson i biljettluckan. Kunden är Torsten Ljungåsarn Larsson

Gunar Björk med gengasbussen

John Birath och Sven Öhrman

Inbrott i godsmagasinet 1897

Mårten Eriksson Skyllbergsbussen

Sven Adolfsson

Sven Wäster

John Lindström Medevi

Lars-Göran Andersson Åmmebergsbuss

Emanuel Ehn Aspabussen

Muntzings buss

Adressen till min hemsida är: http://ovedanielsson.se/index.html.

PS! Bilderna som finns på bloggen och hemsidan får naturligtvis inte kopieras och användas i andra syften än vad som är tänkt. Det handlar om upphovsrätten. Bara som ett litet vänligt påpekande. Det finns exempel på där man lägger allt på cd-skivor och distribuerar ut massupplagor. Det är förbjudet.

PS! Kommentera gärna ! Det skulle var trevligt.

  • Kommentarer(1)//blogg.ovedanielsson.se/#post256

Edö Säteri

Augusti 2010Skapad av Ove Danielsson fre, augusti 13, 2010 23:17:58

Auktion på Edö 1949

Året var 1949. Det var storauktion vid Edö Säteri. Hela den förnämliga avelsbesättningen av nötkreatur skulle gå under klubban. Det kom folk från hela Sverige. Det kunde man avläsa på bilarnas länsbokstäver. Mest folk kom det från Östergötland. Drygt 2000 personer fanns på plats. Arrangörerna av auktionen, Gomér och Andersson från Vinkingstad kunde räkna in inte mindre än 400 personbilar. Det var väldigt många år 1949.

Kossan 343 Böna såldes för 8 000 kronor. Det var den dyraste kon som hade sålts i Sverige fram till auktionen vid Edö. Böna i all ära, men det var ändå fyraårige stamtjuren , Sunds –Hero, som blev dyrast, 12 500 kronor. Köpare var en godsägare Lönnell vid Skeppsta, Björnlunda. Nämnas kan också att Fritz Dieker vid Högåsa gård ropade in några fina kor.

Anledningen till utförsäljningen var att fru Berit Thesen skulle ta över arrendet på Edö våren 1950. Hon ville bara ha kvar några få nötkreatur. Någon större avel var det inte frågan om. Hon ville bara ha en mindre elitbesättning. Efter den här auktionen har det varit många bud om hur Edö skulle användas. En stor del av skogsmarken blev kommunen så småningom ägare till.

Men kanske en liten tillbakablick är på plats när det gäller Edö, som en gång tillhörde Stjernsund. Det gamla namnet var Edh. Tillsammans med Öhna har det tillhört den historiskt bekante lagmannen Birger Persson. Efter hans död övergick godes till dottern Birgitta (Den heliga Birgitta) och hennes man Ulf Gudmarsson. Hon avstod i sin tur till sonen Karl, som lät sin hustru Katarina ta hand om godset. Under ett par hundra år tillhörde Edö medlemmar ur släkten Oxenstierna och Soop. I mitten på 1800-talet ägdes Edö av prinsarna Gustav och August. År 1900 skildes Edö från Stjernsund. Dåvarande ägaren till Stjernsund sålde Edö till till godsägare Thesen på Värnsta , Viby. Så nog har även Edö en kunglig historia. I dag är Harald Örneberg ägare till Edö.

Edö från Stjernsund

Edöområdet har diskuterats i många år. Och då gäller det den biten som kommunen äger. Politikerna har bestämt sig för att satsa hårt på bostäder, medan många askersundare tycker det är en total felsatsning. Pengarna som lagts ned på Edö borde ha använts till annat. Helt klart är dock att i det här ärendet går inte politiker och en stor del av väljarna i takt. Framtiden får väl utvisa vem som hade rätt.

Jag har bara skummat lite på ytan när det gäller Edö Säteri. Den som vill mera bör uppsöka kommunens lokalhistoriska arkiv. på biblioteket i Askersund. Där finns det mesta om Edö. Kanske någon kan berättat mera i kommentaren på bloggen? Som vanligt har Leif Linus Larsson plockat fram bilder och en del klipp.

Edö från Stjernsund

Edö 1910

"Edögubben" var smeknamnet på den här mannen, som de flesta äldre askersundare minns.

Adressen till min hemsida är: http://ovedanielsson.se/index.html.

PS! Bilderna som finns på bloggen och hemsidan får naturligtvis inte kopieras och användas i andra syften än vad som är tänkt. Det handlar om upphovsrätten. Bara som ett litet vänligt påpekande. Det finns exempel på där man lägger allt på cd-skivor och distribuerar ut massupplagor. Det är olagligt..

PS! Kommentera gärna ! Det skulle var trevligt.

  • Kommentarer(8)//blogg.ovedanielsson.se/#post255

Svart som sot

Augusti 2010Skapad av Ove Danielsson ons, augusti 11, 2010 22:58:36

Den här skatan blev allt för modig. Katten gav ingen pardon när fågeln inte visade respekt.

Djur är inte ett dugg bättre än människor, när det gäller misstankar mot de som inte följer mönstret, eller råkar ha en färg som inte stämmer in på gängse mönster. Har på nära håll i dagarna kunnat konstatera även djurens sorgliga beteende. Allas lika värde finns inte inom djurens värd lika lite som hos en del av oss människor. I det här fallet gäller det en skatunge.

För någon vecka sedan när vi satt och njöt av frukosten och läste morgontidningen stördes vi av ett oljud från taket. På söndagarna har jag två tidningar och då brukar det ta lite längre tid. Det började helt plötsligt skramla på taket. Åtminstone lät det så. Trodde först det var katten som var på jakt efter fåglar. Hon brukar vara det när maten inte duger. Efter en närmare kontroll visade det sig att det var helt öde på plåttaket. Men krafsandet fortsatte. Ganska irriterande när man ska njuta av en skön morgonstund vid frukostbordet.

Efter en stund förstod vi att ljudet måste komma från den öppna spisen. Och mycket riktigt en skatunge hade drattat ner i skorstensröret trots att det finns ett lite täckand tak. Ungen satt vid spjället långt ner i röret och gav sig den på att ta sig ut samma väg som den kommit ner. En helt omöjlig uppgift. Till slut ramlade skatungen ner i själva eldstaden bakom luckorna. Men då hade vi vridit många gånger på spjället. Utan att tänka mej för öppnade jag luckorna och ut kom skatungen helt svart av sot. Ytterdörren var öppen , men innan ungen hittade ut märkte fågeln upp stora delar av huset med svarat sotfläckar. Vi andades ändå ut att för att det gått bra. Tänk om vi inte hade varit hemma…

Någon timme senare vid en promenad hoppade den stackars lille sotsvarta skatungen runt på en gräsmatta i ett området som vi passerade. I sitt sällskap hade den ett antal skator som var ur elaka som helst. De hackade och jagade runt ungen. Det var mobbning på högsta nivå. Skatorna tålde helt enkelt inte att ungen blivit helsvart av sot , utan de gick helt enkelt till attack mot den stackaren. Skatungen försökte fly under en stor buske, men fågelns systrar, bröder och hela släkten var efter som hökar. Hoppas det gick bra.

Jag är alldeles för blödig för att stanna och titta när skator ägnar sig åt mobbning. Och gå in i en främmande trädgård och hjälpa till var inte aktuellt Men jag var modigare förr. Jag har till och med fotograferat en katt som fångat en allt för modig skata. Men det var då det….

  • Kommentarer(2)//blogg.ovedanielsson.se/#post254

Hagabadet

Augusti 2010Skapad av Ove Danielsson mån, augusti 09, 2010 17:54:12

När nu sommaren börjar ta slut och badsäsongen är på upphällningen har jag en liten fundering. Hur har politikerna i Askersund tänkt sig med badplatserna till nästa år? Kommer man att se till att de ansvariga för badplatserna åtminstone får så mycket pengar att ett vanligt enkelt underhåll fungerar. Flera gånger i år har ansvariga förklarat att inte pengarna räcker till. I ytterområdena har till och med badbryggorna legat på land har man kunnat läsa i tidningarna.

Ett tragiskt exempel på hur illa badplatserna sköts är Hagabadet i Askersund. Jag och många askersundare har badat där i generationer. Så även i år. Det är ett inkört bad. Måste erkänna att jag skäms lite när gästande turister frågar om olika saker när de kommer till badet. Alla är imponerade av att det finns ett bad bara fem minuters väg från torget i Askersund, med lite västkustmiljö. Men en undran från de flesta är också vem som sköter det hela.

Det finns ytterligare text och bilder på hemsidan under knappen Kommunala nyheter:

Adressen till min hemsida är: http://ovedanielsson.se/index.html.

  • Kommentarer(1)//blogg.ovedanielsson.se/#post253

Askersundsmjölkens historia

Augusti 2010Skapad av Ove Danielsson sön, augusti 08, 2010 16:57:28

Göte och Wilma Ekstedt framför sin mjölbutik på Stora Bergsgatan. Den lilla skylten på dörren förklarar att det är turordning som gäller för kunderna.

Einar Sundblad jobbade på mejeriet fram till nedläggningen 1956. Sedan drev han egen butik i ett antal år.

Mejeribesök. Mannen längst till höger är kommunalrådet Erik Karlsson, Laxå

Gustav i Långetorp med mejeridräng

Mjölkbedömare Alvar Eriksson. Han var med fram till nedläggningen 1956.

Mejerist Nilssons hustru.

Mjölk ger kraft och styrka. Drycken stärker också skelettet. Ett par glas om dagen var ett måste. Annars kan det gå riktigt illa som vuxen. Om inte råden följs var det nästan kört när man kommer upp i vuxen ålder. Man skulle inte att orka med några tunga jobb. Idrott var uteslutet.

Så lät det ofta när jag växte upp. Inte så underligt att det sedan fanns några mjölkbutiker i stan att välja på. Mjölk skulle alla ha. Både vuxna och barn. I Askersund fanns också ett andelsmejeri som så småningom också öppnade mjölbutik i huset. Inte så konstigt för övrigt att kraftsportklubben tagit över de gamla mejerilokalerrna i korsningen Trädgårdsgatan-Stöökagatan. Med tanke på propagandan för mjölk under min uppväxt är det ganska logiskt. Styrkan sitter förmodligen kvar i väggarna.

Vän av ordning undrar kanske vad jag vill komma med all mjölpropaganda. Jag som inte druckit mjölk sedan i 15-årsåldern. Men det är bara en liten knepig övergång till bilder om just mjölkhantering i Askersund. Som vanligt har Leif Linus Larsson hjälpt till med bilder. Båda minns mjölkaffärerna i stan och särskilt då Ekstedts butik på Stora Bergsgatan. Det låg mitt emot kommunens parkering på rådhustomten. Som grabb fick jag gå dit med en kruka och hämta mjölk efter skolan. Normalt där jag bodde några kilometer utanför staden kunde man gå till en bondgård och köpa mjölk. Men farsan hade genom stora politiska affischer på tomten intill vägen gjort det omöjligt med mjölkköp på hemmaplan. Han tillhörde inte samma parti som lantbrukarna hemmavid gjorde. Men vad gjorde det. Mjölkkrukan var inte så tung att bära på.

Massor av lokalkändisar har jobbat inom mejerinäringen i stan. Flera av dessa blev sedan viktiga personer i Askersund på olika sätt. Om mjölken var en inkörsport i karriären låter jag vara osagt. Det var i alla fall en stor verksamhet. Namn som Evert Pettersson, Sven Almstedt, Kalle Gustafsson, Axel Larsson, Einar Sundblad , Birger ”Tjommen” Andersson , och naturligtvis mejeristen Nilsson, jobbade alla med mjölk.

Själv är jag inte särskilt insatt mjölkens historia när det gäller Askersund. Men jag har hört de som vet berätta lite om mjölkhistorien. Det finns också bilder och tidningsklipp som berättar. En kvinna , Anna Sköld, tillhör pionjärerna på området. Hon började redan i början på 1900-talet med försäljning. Sedan öppnade hon en butik på Stora Bergsgatan. En butik som de flesta äldre Askersundare minns. Det kom kvinnor från andra orter till Askersund för att jobba åt Anna Sköld. Många blev kvar på orten, gifte sig och fick barn. Och så har det rullat på. Precis som i Povel Ramels visa om Karl Nilsson. Så småningom tog Göte och Wilma Ekstedt, över butiken. Senare revs de gamla husen i kvarteret för at ge plats åt HSB –huset ut mot Sundsbrogatan och Stora Bergsgatan

Senare drev också Einar Sundblad mjölkbutik. Han hade sin sista butik ut mot Drottning Kristinas väg, mitt emot Sjöängsskolan innan mjölkbutiksepoken dog ut helt. Men då var nog godis till skolbarnen var det stora försäljningsartikeln. Säkert finns det många läsare av bloggen som kan tillföra en massa faktauppgifter. Jag har bara skummat lite på ytan.

Polis Fredö på Stöökagatan. Längst bort till vänster på bilden syns mejeriet.

Holger Karlsson Dampetorp på mejeristämma. Han måste ha gjort något bra med en så stor blomsterkvast

Birger Andersson var anställd på mejeriet ett antal år. Bland många andra Askersundskändisar.

Mjölkbonden Bertil Karlsson

Mjölkerskor vid Stockshammar. Namnet på kvinan vid krysset är Alvida Karlsson

Adressen till min hemsida är: http://ovedanielsson.se/index.html.

PS! Bilderna som finns på bloggen och hemsidan får naturligtvis inte kopieras och användas i andra syften än vad som är tänkt. Det handlar om upphovsrätten. Bara som ett litet vänligt påpekande. Det finns exempel på där man lägger allt på cd-skivor och distribuerar ut massupplagor. Det är förbjudet.

PS! Kommentera gärna ! Det skulle var trevligt.

  • Kommentarer(3)//blogg.ovedanielsson.se/#post252
Nästa »