Oves Blogg

Oves Blogg

Länk till hemsidan:ovedanielsson.se

Länk till hemsidan: ovedanielsson.se

Kärleksholmen

September 2011Skapad av Ove Danielsson sön, september 11, 2011 22:45:15

Ofta kan man på tidningarnas familjesidor läsa om unga tu som växlat förlovningsringar på ”kärlekens ö”. För det mesta handlar det då om någon grekisk eller spansk ö. För askersundarna är sådana resor helt onödiga. I norra Vättern, strax intill Edö ligger nämligen Kärleksholmen. Kanske något att tänka på för kommunen nu när man vill locka folk till boendet på Edö. En holme med kärlek borde locka. Annars vore det konstigt…..

Kärleksholmen kan också vara en budgetfråga. När plånboken gapar tom efter utsvävningar på semestern, så är holmen ett alternativ till mera påkostade Medelhavsresor. Det räcker med att låna en mindre båt, om nu inte Bergsten på Wättervik kan göra en tur dit. Den stora kostanden blir ringarna, men det finns billiga alternativ även där. En gång i tiden fanns en fabrik i Askersund som bland annat som tillverkade besparingsringar. Det var billiga ringar som skulle användas till vardags. Kanske finns det några kvar?

Av en ren händelse när jag letade på kartan efter en plats, upptäckte jag att det finns en holme med det kärleksfulla namnet. Blev lite nyfiken hur det såg ut och fick med mig några trevliga ungdomar för att illustrera det hela. Och det här är några år sedan. Platsen imponerade precis inte på mej. Bara sten, vass och träd. Och några bänkar att sitta och svärma på fanns inte. Åtminstone inte vid vårat besök. En namnskylt textade vi och satte upp själva. Det behövs säkert några hundra tusen för att snygga upp Kärleksholmen och göra den attraktiv.

Trots att holmen finns med kartorna är det inte många som känner till namnet. Båtfararna passerar holmen utan att tänka på namnet. Jag försökte forska ut vad namnet Kärleksholmen kommer ifrån, men ännu har jag inte fått något svar på. En man som jag talde med hade dock en ganska logisk teori klar för sig, men frågan är om den håller? Mannen trodde nämligen att kärlekspar som åkte båt från Askersund ut på Vättern, gjorde anhalt vid Kärleksholmen när känslorna tog över.

Förstår att kommunen inte har några pengar till en satsning på Kärleksholmen just nu. Det finns viktigare saker. Men det går ju alltid att berätta om kärleksfulla holmen. Som jag har gjort nu…

PS! Kommentera gärna. Det skulle var intressant. Kanske någon har stannat till där?

----------------------------------------------------------------------------

Hej!

Roliga bloggämnen som dyker upp. Den holmen har jag aldrig hört talas om förut. Men så har vi ju ingen båt…

Däremot är namnet inte nytt. I min forskning dyker det upp första gången 1864 på den s k Häradsekonomiska kartan, blad Åmmeberg J112-64-25. Ön finns också redovisad på en karta från 1794, liggande utanför Räfudden. Om det kan ha påverkat namnet vet jag inte, en del löften kan vara räviga, typ…. På den kartan har ön inget namn.

På den ekonomiska kartan från 1955 finns ön och namnet med – officiellt så det förslår. På bif fil som visar ett utdrag ur ek kartan skymtar Stjärnsunds park i söder och Rävudden i öster.

Kan det här vara hr f d redaktör till nån hjälp?

Hälsningar från en idog läsare
Eric Englund

  • Kommentarer(4)//blogg.ovedanielsson.se/#post436

Agnes från Askersund hjältinna i Stockholm

September 2011Skapad av Ove Danielsson tor, september 08, 2011 19:53:57

Agnes Lagerstedt

Arbetarrörelsen i Askersund har missat ett av sina största namn, folkskollärarinnan och filantropen Agnes Lagerstedt, i sin historiebeskrivning om rörelsen. Men det kanske är så konstigt, hon föddes 1850 och avled 1939. Och flyttade från Askersund redan 1851. De flesta inom den lokala rörelsen är födda på 40-talet och senare. Men Agnes blev verkligen uppskattad för sin gärning. Hon fick till och med en gata uppkallad efter sig i Fruängen. Agnes skulle naturligtvis haft en gata uppkallad efter sig på Östermalm där hon verkade.

Hon tog initiativet till skollovskoloni för barn från Stockholms förskolor. Agnes arbetade också för bättre arbetarbostäder i Stockholm och var i högsta grad inblandad vid grundandet av AB Stockholms arbetarhem i slutet på 1800-talet. Hon hade varit i London och studerat de engelska arbetarnas bostadsförhållanden.

Filantropi är en allmännyttig verksamhet som utan genkrav stöder institutioner och projekt inom kultur, utbildning, forskning och hälsa. Filantroper kan vara privatpersoner, ideella föreningar, företag eller allmännyttiga stiftelser.

Agnes egen gata i Fruängen. Men gatan borde ha varit på Östermalm där hon verkade.

Agnes hade flyttat till Östermalm i slutet av 1800-talet, som då inte var någon elegant stadsdel. Befolkningen var till stor del arbetare och hantverkare. Bebyggelsen bestod till stor del av låga trähus i dåligt skick- Agnes upplevde starkt hur dåligt arbetarebefolkning bodde. Hon vill göra en insats och lyckades. Agnes var något av en Stockholms Florence Nightingale, som levde sitt liv tillsammans med dem som hade det svårast. Nybergsgatan i Stockholm förknippas ännu med Agnes Lagerstedt, även om det i dag ligger en mycket statusfylld privatskola där i dag, Carlssons skola. Agnes förblev ogift.

Agnes Lagerstedt hade upptäckt inneboendesystemet, som var ett gissel för Stockholms fattiga. Det bodde nästan alltid mycket folk på en liten yta. Det var fattigt folk som hade brutit upp från omöjliga förhållande på landsbygden. Stockholm hade ingen beredskap för det. De sanitära förhållandena var en katastrof. Agnes byte jobb för att istället bli en mycket tuff vicevärd för några fastigheter som ägdes av Stockholms stad adress Nybergsgränden. En gata som hade ett mycket dåligt rykte. Kåkarna skulle bort och det var då Agnes tog initiativet till att starta ”Arbetarbostadsbolaget Stockholms Arbetarhem”. De första fastigheterna uppfördes på Sibyllegatan och Jungfrugatan, som var tänkt för de som bodde Nybergs gränd.

Det blev succé och det byggdes ytterligare bostäder i samma kvarter. Hon kom som nämnts också på den lysande idén att ge Stockholms fattiga barn möjlighet att komma ut på landet en del av sommaren.

Och hur kom jag då på idén att skriva om Agnes just nu i en blogg kanske någon frågar sig? Faktum är att det hände på en av mina motionsrundor runt Gårdsjön (lägger ut en bild på springrundan om någon inte skulle tro mej). Brukar ibland stöta ihop med Christer Gunnarsson, vice ordförande i fullmäktige när han är ute och går med sin hund. Christer undrade om jag hört tals om någon Agnes Lagerstedt från Askersund som gjort en stor insats för fattiga i Stockholm. Han hade hört det berättas om det från en vän. Hade aldrig hört namnet eller läst om kvinna i någon skrift. Men det kan förstås bero på dålig allmänbildning. Efter ytterligare några rundor bestämde jag mej för att kolla upp det hela. Man hinner tänka mycket under springtur.

Bilden är från 1800-talet med Rådhuset till höger. Där bodde familjen Lagerstedt under några år.

Familjen Lagerstedt flyttade från Rådhuset till en bostad strax intill Garvaregården

Som vanligt tog jag kontakt med förre kansli-och ekonomichefen och vännen Alf Cederlind. Han har de senaste åren forskat fram mycket ur Askersunds historia, men också varit mannen bakom ett antal skrifter om gamla miljöer i Askersund. Utgivna av Föreningen Gamla Askersund. Efter någon dag kom all fakta via E-post. Fadern var läkaren och medicine doktor Jakob Wilhelm Lagerstedt, född 1810. Hustrun Sofia Marie Charlotta, född 1826. Familjen var bosatt i Snavlunda och bestod också av tre barn. 1846 flyttade familjen till Askersund och fick bostad i Rådhuset av alla ställen. 1850 flyttade familjen till gården 22/23 som låg intill Garvaregården. Ett år senare flyttade familjen till Karlstad. Så var det med. Ryktena talade sanning. Agnes kom från Askersund.

Christer Gunnarsson undrade vem Agnes var och Alf Cederlind tog fram fakta om hennes Askersundstid

Kontentan av det hela-förutom Agnes stora insats med fattiga- är att springrundor runt Gårdsjön kan var givande. Både historiskt och konditionsmässigt.

Askersunds by på en av mina springrundor. Som bevis.

Leif Linus Larsson har bidragit med några bilder, en del upgifter har jag hämtat från "Stockholmskällan" som drivs av Stockholms stad, och en del från en skrivft som Bostadsrättsföreningen Kronkvarnen 14 i Stockholm gett ut.

PS! Kommentera gärna. Det skulle vara trevligt

  • Kommentarer(1)//blogg.ovedanielsson.se/#post435

Vad kostar en kyrkogård?

September 2011Skapad av Ove Danielsson tis, september 06, 2011 19:30:28

Vad kan man tänka sig för pris på en gammal kyrkogård med lite gravstenar till? Ja, det är en fråga som ansvariga på Askersunds kommun får fundera lite över. En delikat uppgift. Det är precis inte varje dag det finns en köpare till en kyrkogård. Askersund församling vill nämligen köpa den gamla Norra Kyrkogården utmed Storgatan. Och jag som alltid trott att församlingarna äger sina kyrkogårdar. Det behövs begravningsplatser som ett komplement till de två kyrkogårdarna som används i dag. Församlingen vill anlägga en ny gravplats i form av askgravlund. Det finns efterfrågan på sådana gravsättningar.

För några år sedan fanns förslag om att bygga hus på kyrkogården ut mot Storgatan. Vad jag förstår var det ett dödfött projekt från början till slut, även om det hade varit praktiskt . Läget är ju centralt. Men askersundarna hade nog sagt nej. Man bygger inte hus på en gammal kyrkogård där Askersunds första kyrka stått en gång. Kyrkogården var under 230 år stadens enda begravningsplats.

Enligt gamla skrifter så började kyrkogården ta form redan på 1600-talet. I mitten på 1600-talet byggdes Askersunds första kyrka på platsen. Vid den stora branden 1776 lades kyrkan i aska och då blev förmodligen också träden förstörda. I slutet på 1700-talet uppmanade magistraten till trädplanteringar vid kyrkogården. I mitten på 1800-talet gjordes ytterligare trädplanteringar och då uppläts också kyrkogården till allmän promenadplats. På den tiden var det inte bara klafsa runt på kyrkogårdarna hur som helst.

Nedan ett antal gamla bilder där kyrkogården finns med.

Som gammal journalist har jag naturligtvis hört mej för om priset, men har ännu inte fått något svar. Församlingen tar också på sig kostnaderna för lantmäteri och fastighetsbildning.

PS! Kommentera gärna. Det skulle vara trevligt

  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post434

Smeknamnet "Garvis"

September 2011Skapad av Ove Danielsson mån, september 05, 2011 14:30:21

Bertil "Garvis" som fotbolls-och bandyspelare på 50-talet

Fråga efter Bertil Gustafsson i Askersund och det är inte många som har svaret. Fråga däremot efter Bertil ”Garvis” Gustafsson, så vet nästan alla vem det är. Bertils smeknamn har verkligen alla tagit till sig. Och det finns många ”Garvis” i Sverige inom idrottsvärlden. För ett antal år sedan fanns det nästan en ”Garvis” i varje lag. Askersunds ”Garvis” har varit aktiv både i bandy och fotboll i många år. Och han har aldrig haft något emot sitt smeknamn, Snarare tvärtom.

Bertil "Garvis" i kamp med fotbollsproffset Arne Lundkvist (ÖSK). Här i en match på Gransjön mot Motala AIF, där Lundkvist höll till i bandy.

-Jag fick namnet på 40-talet när jag spelade juniorfotboll med IFK. Har aldrig haft något emot det smeknamnet, I dag är jag så van med att alla kallar mej ”Garvis”, så ibland reagerar jag inte när någon, upplyser Bertil.

Smeknamnet ”Garvis” har fått ett antal efterföljare inom idrotten. Troligen mest av alla smeknamn. Men det finns bra en ende ”riktig Garvis”. Hans namn var Henry Carlsson. Född och uppväxt i Falköping, men blev känd som fotbollspelare i AIK, Solna och svenska landslaget. Han blev olympisk mästare i London 1948. Henry ”Garvis” spelade också utomlands, först som amatör i Frankrike och sedan som proffs i spanska Atletico Madrid. Där blev han stor stjärna. Sonen Björn blev också en duktig fotbollspelare i AIK. Han döptes naturligtvis till ”Lill-Garvis”. Vad annars…..

Vad kommer då smeknamnet ”Garvis” ifrån som sedan smittade av sig över hela Sverige? Redan som sexåring fick Henry sitt smeknamn hemma i Falköping, men det var inte för att hans pappa var garvare som många påstått. Så var det inte. I sin bok ”Raka spåret” som kom ut i slutet på 40-talet berättar han sanningen. I Falköping fanns en spelare som hete Eugen Karlsson som kallades för ”Garvis” därför hans pappa var garvare. Henry var ganska liten växten men stenhård. Eugen var ännu kortare. Till att börja med kallades Henry för ”Lill-Garvis”, men så småningom blev bara hälften av smeknamnet kvar. Det hade lika gärna kunnat bli brottning istället för fotboll för ”Garvis”. Brottningen var mycket stor i Falköping på den tiden. Henry hade många hårda duster med OS-guldmedaljören Kurt Pettersén från Borås vid DM-tävlingarna. Men jag tror inte att smeknamnet ”Garvis” hade smittat av sig på så många brottningen blivit han stora sport.

Det finns en del historier om Henry ”Garvis”. Han var snabb, spänstig och liten till växten. Faktum att han inte var så lång skojade många om. På omslaget till boken ”Raka spåret” finns en bild där han hälsar på Gustaf V. När han skulle hälsa på kungen före matchen var det någon medspelare uppmanade honom att kliva upp ur gropen . Titeln på boken har också en verklighetsbakgrund. Det var efter en vinstlandskamp mot Danmark och en intervju med Sven Jerring. Radiomannen tyckte att ”Garvis” hade gjort et vackert mål.

”Det var inte så märkvärdigt . Gren och Nordahl gjorde grovarbetet, sedan var det bara ”raka spåret” för mej, svarade ”Garvis”

I börja på 60-talet när ”Björn-Lill-Garvis” skulle debutera i allsvenskan gjorde tidningen Expressen en genom gång med bilder och text på ett antal ”Garvis” . Lägger med artikeln som jag fått låna av Bertil i Askersund. Han mamma klippte ur och sparade artiklar om som Bertil tagit över. Med på den presentation fanns ytterligare några länsbor, nämligen Åke ”Garvis” Johansson , IFK Kumla och Sune ”Garvis” Johansson, Åsbyvikens IF. Bland de riktiga kändisarna återfinns bland annat, ”Garvis” Öhrlund, Västerås hockey och ”Garvis” Määttä, då Skellefteå hockey.

Ur Expressen från 1960. En sammanställning av "Garvis-kopior". Bertils mamma hade sparat på klippet.

Det finns också några böcker utgivna om just smeknamn inom idrottsvärlden som ”Känt barn har många namn” och ”Från ”Nacka” till ”Vickan”. Trevlig läsning för den som är intresserad av smeknamn och idrott. När det gäller ”Garvis” i Askersund är det säkert inte så många som vet hur namnet kom till. Han är helt enkelt bara ”Garvis”.

PS! Kommentera gärna. Det skulle vara trevligt.

  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post433

Bågar och stjärnor i massor

September 2011Skapad av Ove Danielsson fre, september 02, 2011 13:55:16

Vinter på 50-talet . I bakgrunden syns den gamla julbelysningen

60-tals bild i jultid.

Båge-stjärna-båge-stjärna –båge. Så kommer Askersunds nya julbelysning att se ut. Den befintliga belysningen har tjänat ut. Belysningen är så gammal att den inte går att montera upp ytterligare ett år. Dessutom går det inte att få tag på den typ av glödlampor som behövs. Monteringen av de gamla girlangerna är också mycket krångligt. Ingen installation liknar den andra. Det fodras nästan en ingenjörsexamen för att få upp dekorationen. Men julfint måste det vara i Askersund. Det tycker alla. Och den nya juldekorationen kommer att spara massor av el jämfört med den gamla. Bara det.

Girlangerna ägs av föreningen Askersund i centrum och kommunen ger årligen ett bidrag till föreningen. Just nu i form av ett bidrag till själva centrumledaren. Det är också en del av motiveringen till det kommunala bidraget . Men det behövs också ”riktiga” pengar för att kunna byta ut en belysning som är kostnadsberäknad till 500 000 kronor. Föreningen har fört samtal med näringslivschef Henrik Olofsson och planarkitekt Tobias Jansson för att få fram en belysning som passar in i den gamla stadsmiljön. Efter det mötet är kommunen beredd att satsa 200 000 kronor. Resten får föreningen stå för. För att underlätta för kommande generationer montörer kommer det att installeras eluttag vid girlangernas fästpunkt, naturligtvis kopplade till kommunens gatubelysningsnät. I fortsättningen är det bara att sätta i kontakten precis som hemma med julgransbelysningen.

Den nya belysningen utformas som girlanger med två stjärnor och tre hängande bågar, klädda i granrisliknande material. Från Sundsbron till den kommande rondellen vid södra infarten ska det monteras stjärnor på belysningsstolparna för att locka in folk från riksvägen. Butiksägare kommer att erbjudas ett matchande sortiment av belysningsdetaljer för att komplettera den övriga dekorationen. Säkert blir det fint…

När det gäller julbelysningen är nog alla eniga. Det är ju ändå till allas trevnad och då julfriden ska infinna sig. Värre var det i slutet av 1980-talet då kulturförvaltningen och stadens köpmän skulle sätta en internationell prägel på stadsbilden med färggranna vimplar. Vimplarna skulle också locka till fler besök i butikerna, var det tänkt. Kanske lite långsökt enligt min mening. Och många andras. Det hängde blå -gul-röda vimplar över Sundsbrogatan.

Färgglada vimplar över Sundsbrogatan gick inte hem. Året var 1988. Tyvärr hittade jag inte någon färgbild. Ordföranden i kulturnämnden krävde att vimplarna skulle plockas ned omgående, men så blev det inte.

Satsningen gick absolut inte hem hos askersundarna. Det blå-gul-röda flaggspelet blev bara ett år gammalt. En del beslutsfattare fick gå med röda kinder hela den sommaren och blicka ned i marken medan de kritiserade vimplarna vajade för vinden över deras huvuden. Och inte nog med det. De blev också retade av allmänheten för färgsättningen av vimplarna. Askersundarna menade att vimplarna åtminstone borde ha varit blå-gula. Stadsarkitekt Perryd var motståndare till vimplarna hela tiden, men det hjälpte inte. Byggnadsnämnden lämnade ett tillfälligt bygglov. Dåvarande ordföranden i kulturnämnden , Anders Eriksson, blev mycket upprörd över satsningen. Anders var inte inblandad i själva beslutet. Han krävde att vimplarna skulle plockas bort omgående. Nu blev det inte så.

Det har funnits bättre vimpelalternativ än de som sattes upp 1988. Och som bara blev ettåriga.

Men med den kommande julbelysningen är det en helt annat sak. Sådana satsningar kan ingen bråka om. Tror jag….

PS! Kommentera gärna. Det skulle vara trevligt

  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post432
« Föregående