Oves Blogg

Oves Blogg

Länk till hemsidan:ovedanielsson.se

Länk till hemsidan: ovedanielsson.se

Nostalgiträff om bandyn i Askersund

December 2012Skapad av Ove Danielsson sön, december 30, 2012 23:00:23

Svante Eriksson, en av IFK:s storspelare i bandy med landslagsuppdrag

Just nu finns en nostalgiutställning om IFK Askersunds bandy i biblioteket som jag har varit lite inblandad i. Den kommer att finnas några veckor framåt. Utställningen består av bilder, bandyprylar och en pokal. Intresset för bandy var stort i Askersund när det begav sig. Säkert mins många de allsvenska matcherna på gamla IP. Publikrekordet var lite över 4 000 i en 2-2 match mot Örebro SK 1956.

Lördagen den 12 januari klockan 11, blir det en bandyträff dit alla intresserade är välkomna. Det blir bandysnack. Förhoppningsvis finns några gamla spelare med också. Det är bara att slinka in.Kanske någon har klipp, bilder eller andra minnen från glansåren är det bara att dyka upp och medverka. Det går också bra att bara komma och lyssna och snacka bandy. Vännen Leif Linus har också lovat att kolla över sitt arkiv och titta vilka bandyfilmer som finns där. Det blir säkert en intressant förmiddag.

Publikbild från gamla IP.

I dag finns det ingen bandy inom IFK, precis som för många andra bandyklubbar som saknar konstis. Sektionen är lagd på is…

  • Kommentarer(7)//blogg.ovedanielsson.se/#post759

Frödings dikt om Elsa med ursprung i Askersund

December 2012Skapad av Ove Danielsson sön, december 30, 2012 09:45:35

Musikgruppen Mando Diao har lyft fram Gustaf Frödings diktning i rampljuset igen. Mando Diaos tolkning av dikten ”Vandring i hembygden” spelas ett antal gånger på radion varje dag. Gruppen gör en fin tolkning av Fröding. Och det gäller för övrigt hela Frödningsalbumet.

Annars är en av Gustaf Frödings mest betagande dikter den om Elsa Örn. Faktum är att Elsa härstammar från en känd Askersundssläkt, Stockenstrand, men hennes riktiga namn var Olga Schmidt. Det är trevligt att också Askersund finns med på ett hörn i Frödings diktning, även om det är en smula långsökt. Berättelsen om Elsa Örn är en lång berättande dikt utgiven i samlingen Nya Dikter 1894. Elsa representerar ungdom och skönhet. Dikten finns dock inte med i Mado Diaos nya album.

”…med vårvind susande i varje klut och glädjevimplar i vajande förn, kom dotterdottern Elsa Örn”. Raderna återfinns i en Frödings mest beundrade dikter med namnet Balen.

Olga Schmidt var dotter till bruksförvaltaren och senare bruksägaren Hjalmar Schmidt och hans maka Selma Christina Stockenstrand. Familjen ägde och bodde i Jonsbols bruk i Frödings Värmland. Selmas systrar Emilia Charlotta och Amalia Dorotea, bodde och ägde en gård vid Lilla Bergsgatan i Askersund. Båda var varmt religiösa. Deras stora livsintresse var religion och deras hem blev en samlingspunkt för missionsvänner.

Lilla Bergsgatan i Askersund där Olgas systrar Emilia och Amalia bodde.

Olga var precis som sina syskon mycket vackra. Och musikaliska. Hon studerade vid Musikaliska Akademin i Stockholm och blev en mycket anlitad musiklärarinna. Olga fick namnet Weidling som gift. Hon avled 1938, 74 år gammal.

Olga Schmidt, i Frödings dikt kallad för Elsa Örn

Släkten Stockenstrand har tagit namnet efter Stockshammar strax söder om Askersund. Där bodde den märklige och stridsbare forskaren Lars Stockenstrand ( 1773-1816). Hustrun Kristna Jansdotter kom från Markebäck. Lars flyttade senare till Ingelsby. Ett ställe som han fick av svenska staten för en del tjänster han gjort. Han fick välja mellan pengar och stället i Ingelsby.

Stockenstrandska släkte är utdöd, men fortlever genom andra släkter. En av släkterna är Aulin. Folkskollärare August Aulin ägde och bodde vid en gård i Askersund.

2011 blev Gustaf Norén tillfrågad att skriva musik till en av Gustaf Frödings dikter som en del av 100-årsjubiléet av poetens dödsdag. Det gick inte att begränsa till en låt. Gustaf Norén och Björn Dixgård sätter sig ner och skriver nya Mando Diao låtar och orden, dem står Fröding för.

Albumet spelas in under fem intensiva dagar i en lada på gården i Dala-Floda och produceras av Björn Olsson. Frödings dikter illustrerar tio nyskrivna Mando Diao låtar och detta resulterar i Mando Diaos sjätte fullängdsalbum "Infruset". Det urval av texter som bandet valt sträcker sig från romantiska naturskildringar till brutalt raka reflektioner ur livet. Många av texterna är slående aktuella. Det är tonårsmammas dilemman, prostitution och alkoholmissbruk.

Dikten om Elsa Örn ( Olga Schmidt):


Men som en lustjakt förs av morgonvindar
i lätta lovar kring en flaggfregatt,
på bröllopsfärd i myrtenprakt som lindar
sig lent om duk och mast och ror och ratt
och glädjevimplar vajande i förn
kom dotterdottern, fröken Elsa Örn.

Det sam en ljusröd ros vid hennes hjässa
bland hårets gula gammalsvenska lin,
hon förde nacken som en ung prinsessa
och hon var adligt smärt och rak och fin,
men mjuk i gången som en ung dansös
och smått behagsjuk som en borgartös.

Och hennes ögon voro arga skalkar
och hennes läppar sköto friska fram
som unga knoppars halvtutsprungna kalkar
och näsans min var trubbigt trätosam.
Det fanns ej spår av gamla mormors ståt,
en lustjakt var hon, ingen örlogsbåt.

En smäcker jakt, som just vid dagens gryning
på glada vågor nyss har stuckit ut
- och så i mormors svallvågs efterdyning
med vårvind susande i varje klut
och glädje vimplar vajande i förn
kom dotterdottern, fröken Elsa Örn.

Fakta är hämtade från olika tidningsartiklar. Bland annat har prosten Bäckgren skrivit om Olga vid något tillfälle.

PS! Kommentera gärna

  • Kommentarer(2)//blogg.ovedanielsson.se/#post758

Gosse med snäcka försvunnen

December 2012Skapad av Ove Danielsson tor, december 27, 2012 16:59:28

Tidningsbild från augusti 1952

Bara en liten undran? Var finns skulpturen ” Gosse med snäcka” formad av E. Holzmuller? Det här är en liten efterlysning av skulpturen som en gång fanns i en fontän framför nuvarande skolkontoret vid Sjöängsskolan. När fontänen placerades framför ingången 1952 användes huset till kronikerhem. När sedan hemmet flyttades till sjukstugan i början på 60-talet och skolan tog marken i anspråk flyttades Holzmullers verk. Var finns det i dag? Kanske någon vet?

Säkert är inte det här någon stor sak, men det är ändå intressant. Konst försvinner inte eller flyttas bara utan vidare. Och ”Gossen med snäcka” var fin. Med fyra vattenstrålar. Det var i början på 50-talet som den välskötta parken vid dåvarande Kroniska sjukhemmet, skulle lyftas ytterligare med en fontän. Det hade funnits ett önskemål länge och hemmets direktion gjorde slag i saken. Parken skulle få ”levande vatten” .

En 50-talsbild på nuvarande Skolkonoret. I förgrunden skymtar huvudet på skulpturen "Gosse med snäcka"

En mycket gammal bild på gamla sjukstugan (t.h) nuvarande skolkontoret från Leif Linus arkiv.

Vi den tiden resonerade man som så, att god konst vid sjukvårdsinrättningar var mycket viktigt. Men som alltid handlade det om pengar. Ett konstverk kostar ju ändå ett antal kronor. Men föreningarna ställde upp. ”De sjukas vänner” bidrog med 500 kronor. Kommunerna Hammar, Askersund och Lerbäck ställde också upp med pengar. Allmänheten och företag skänkte också pengar till de sjukas trevnad. Även personalen vid hemmet skänkte pengar.

Anläggningen kostade totalt 2 200 kronor och i den summan ingick också arbetet med att ge plats för fontänen. Intresset för att lämna bidrag var så stort att det till och med blev 815 kronor över. Det var pengar som skulle bilda en grundplåt för ytterligare konst i framtiden. Hur det gick med det vet jag inte. Kanske någon läsare vet?

Vad vet jag, det kanske finns enkla svar på mina frågor? Skulpturen kanske finns vid någon annan vårdinrättning i dag? Konstigare än så behöver det inte vara.

PS! Kommentera gärna.

  • Kommentarer(3)//blogg.ovedanielsson.se/#post757

Det stora lyftet

December 2012Skapad av Ove Danielsson tis, december 25, 2012 15:30:17

År 2013 är det meningen att Askersunds kommun ska lyfta ordentligt. Åtminstone enligt reklamen. Det blir nya lägenheter, skola och kulturcentrum ska byggas och nästan alla tomter på Edö ska säljas. I Askersunds centrum på Ahnérska där de nya lägenheterna ska byggas finnas finns en jättelik lyftkran som syns över hela stan. Symboliken mellan reklam och verkligheten är slående. Det stora lyftet är på gång….

  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post756

God Jul alla bloggläsare

December 2012Skapad av Ove Danielsson sön, december 23, 2012 15:45:57

Stöökagatan 17, Calstens gård från sovrumsfönstret.

Ber att få önska alla bloggläsare en riktigt GOD JUL. Och alla andra för den delen också. Jag är inte sniken med sådant.

Kul att så många läser bloggen. Det var inget som jag räknande med från början, utan mera ett sätt att hålla igång fingrar och huvud när jag slutade som journalist. Men visst är det roligt och det är inte utan att jag är lite stolt också. Trodde det var slut med skrivandet när jag slutade på tidningen.

Julen förr oss i familjen blir lite annorlunda i år. Det är första gången på 40 år som vi firar jul i en lägenhet. Och till på köpet mitt i stan. Det har varit lite knepigt att få till julbelysningen och alla sladdar. I huset där vi bodde tidigare var allt uppmärkt och gjort i en handvändning. Vi trivs i lägenheten vid Stöökagatan och jag tror det blir riktigt bra. Skinkan, Janssons och glöggen kan inte smaka annorlunda i en lägenhet. Ungarna och barnbarnen kommer också. Det blir trevligt. Nästa år åker de till svärföräldrar på julafton. Så har vi det. Folk ska inte behöva vistas i bil på väg till någon hela julaftonskvällen. Det räcker med ett ställe.

Så här i jultid kan man läsa om folks barndomsminnen från julafton. Många trevliga och intressanta berättelse. Tyvärr kan jag inte bjuda på något sådant och det är mycket enkelt att förklara. Jag minns helt enkelt inte mer än enstaka detaljer från min barndom. Det jag minns är att vi hade fullt upp att få till det till jul i den lilla röda stuga vid sjön full med ungar. Men jag beklagar mej inte. Prylar och pengar är inte allt. Lite avundsjuk är jag dock på alla som kan berätta detaljrikt om sina jular. Det vore kul att kunna berätta det för barnbarnen. Förmodligen beror glömskan på att det inte hände något särskilt. Har läst i en bok skriven av en klok person att det kan vara så. Och jag tror på honom. Livet rullade på i stugan som vanligt. Helger var inga stora saker för oss.

För att kompensera min minnesluckor har jag plockat med lite gamla bilder-och en del nya- som får de flesta att minnas snö och kyla som hör julen till. En del av bilderna kommer från vännen Leif Linus stora bildarkiv, som för övrigt ska filmvisning i Folkets hus den 27 december från kolmilan i Tived.

Farfarsbacken vid Gårdsjögatan

Från Bastedalen

Strandparken

PS! Kommentera gärna. Det skulle vara trevligt

  • Kommentarer(3)//blogg.ovedanielsson.se/#post755

Värdshuset Stampen i Askersund

December 2012Skapad av Ove Danielsson fre, december 21, 2012 15:22:12

Stampagården vid Stöökagatan

Stampagården på 50-talet. I dag finns parkeringar i området.

Sundsgatan med Stampagården i bakgrunden till höger.

Förr fanns många kaféer i Askersund. Det mest bekanta var ”Nissas kafé” vid hörnet av torget mitt emot polisstationen som då låg i Rådhuset. Av krogar fanns en som vanligen kalldes ”Stampen”. Där såldes supar vid disk med en smörgås till. ”Stampen” låg vid Stöökagatan ner mot sjön där parkeringarna finns i dag. ”Stampagården” som namn hängde med länge.

Återger en tårdrypande sedelärande historia i jultid som utspelades just i Värdshuset Stampen. Historien är så mycket man tål så här i juletid. Men jag tar risken. Läste den för ett antal år sedan och vad som kan hända om spriten får ta överhand. Jag är inte själv nykterist men det får vara måtta på det hela. Ofta är det ju barn som drabbas och det är ju minst sagt tråkigt. En vit jul är att föredra.

Historien handlar om en julafton för länge sedan. Fyra yngre män hade slagit sig ned vid ett bord inne på Stampen för att njuta av varm julglögg. Medan de satt där och i munter stämning och samspråkade kom en ynkligt illa klädd luffare in genom dörren. Han såg sig skyggt omkring.

Det glada sällskapet hade observerat mannen och någon vinkade att komma så skulle de bjuda på en sup. Han gick fram till dem för att få supen och när de så skulle skåla för honom så föreslog en i sällskapet att han skulle hålla ett skåltal för dem. Gänget hävdade ”att en sup är en sup och ännu har ingen luffare försmått en sup.”

Den arme mannen som redan fattat sitt glas hejdade sig och ställde tillbaka det på bordet och började prata.

-När jag var ung var jag lika glad som ni är. Jag fick en fästmö, en god och trofast kvinna. Vi gifte oss, livet såg sig ljust och lovande ut, men så började jag supa så smått. Begäret växte och jag blev fullständigt slav under spritbegäret. Min hustru vädjade och bad om att sluta supa men det blev bara värre. Barnen drabbades också hårt, förklarade den slitne luffaren med tårarna rinnande.

Mannen hann också med att berätta att både barn och hustru var döda och det skyllde han på sitt spritbegär. Luffaren lämnade Stampen. Glaset med brännvin som han blev bjuden på fick stå orört.

Den glada stämningen försvann i en hast. Det var inte roligt att festa längre. Enligt historieberättaren , en anställd på Stampen, blev sällskapet tystlåtna och fundersamma. Och det kan man förstå. Luffarens tal hade blivit en mycket allvarlig predikan som sent skulle glömmas. Inte något skåltal som var tänkt.

Tybeck ägde Stampen

Storgatan. Till vänster Tybecks affärsskylt. Ner till vänster låg sedan Stampen.

Så gick det till i Värdshuset Stampen i Askersund för mycket länge sedan. Men så där går det förstås inte nu för tiden i Askersund. Luffare finns inte längre och jag vet inte om det går att köpa rena supar direkt över disk till en smörgås? Möjligen finns det drinkar av olika slag och det är förestås lite finare. Men de har samma verkan.

Som vanligt har vännen Leif Linus hjälpt till med bilder och en del annonser.

PS! Kommentera gärna. Det skulle vara intressant.

  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post754

Önskemål om en konstgräsplan

December 2012Skapad av Ove Danielsson ons, december 19, 2012 09:13:16

Fotbollsgrytan i Hammar används inte längre av klubbarna och Hammars IF finns inte längre. Men det är en tidig vårplan som användes flitigt när det begav sig.

Anlägg en arena med konstgräs i Askersund. Det är ett önskemål från en ung medborgare i kommunen, som förmodligen också alla fotbollsspelare kan ställa sig bakom. Det skulle förlänga säsongen och avlasta hallarna under större delen av året. Konstgräs är också ett önskemål från kultur-och fritidsförvaltningen.

Problemet är att det saknas pengar till en konstgräsplan. Enligt svaret som den unga medborgaren fått är det väldigt dyrt och att kommunen har nog jobbigt att få ihop ekonomin utan en konstgräsplan. Det är så mycket annat som kostar pengar. Inget roligt svar för fotbollsspelarna, men det finns ett löfte om att ta upp frågan igen så fort det finns pengar i den kommunala plånboken.

Som aktiv fotbollspelare under många år, var vårplanerna rena eländet. Tala om att gräva djupt i den närkiska myllan. Gamla IP i Askersund var inte den bästa. Rena leråkern ut mot stora vägen. Så här i efterhand kan jag konstatera att man borde ha ställt in en del vårmatcher och lottat resultatet. Det hade varit mera givande än att hasa runt i lera och blötan. Men så får man inte göra när det gäller seriespel.

På gamla IP var vårplanen besvärligast ner mot stora vägen. Det gällde att vinna slantsinglingen för att få börja åt rätt håll och få in några mål. I när orken tröt i leran var det svårare att få in några bollar i motståndarmålet.

De flesta planerna var besvärliga på våren. Men det fanns ett undantag, fotbollsplanen i Hammar. Den var snabbt klar på våren och där spelades också många matcher. Vet inte vilket underlag den planen vilar på?

Tyvärr spelas sällan några matcher där i dag. Hammars IF har gått i graven för länge sedan.

Bild från en vårmatch i Laxå. Pelle Johansson är målvakt. Största jobbet efter den här matchen var att tvätta spelartröjorna. Och vi i IFK spelade i vitt. Bara det.

På sikt kommer det säkert en konstgräsplan även i Askersund. Det är tidens gång och det finns många som vill spela fotboll. Frågan är bara hur länge det dröjer? Förslaget kom från en mycket ung medborgare, som säkert er fram mot fotbollsspel året om. Förslagsställaren fick också beröm av ansvariga i kommunen för engagemanget. Bara det bådar gott.

  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post753

Ny snölastare rena sensationen

December 2012Skapad av Ove Danielsson mån, december 17, 2012 16:50:31

Tidningen gjorde reportage om den nya snölastaren. Den väckte sensation på stadens gator i början på 50-talet. På den suddiga tidningsbilden syns Rune Niklasson, Harry Forsberg och Birger Pettersson.

Det är samma sak varje år när snön börjar falla. Kommunen och snöröjarna får alltid kritik för att det finns stora brister. Och att det inte går nog fort. Även om snön vräker ner. Förmodar att alla gör så gott de kan. Kraftiga snöfall är inte mycket att göra åt. Kommunala besparingar slår säkert också mot snöröjningen.

Tittar man bakåt är det bara att konstatera att det ändå gått framåt med snöröjningen. När Vägförvaltningen i början på 50-talet fick en snölastare väckt det stor uppståndelse. Tidningen sände ut folk för att fotografera och skriva om nytillskottet i maskinparken. På den tiden hade Vägförvaltningen ansvar för väghållningen på de större gatorna i staden.

Snölastaren skulle lösa en massa problem. Moderna tider hade kommit till Askersund. Snabbt och effektivt kunde man forsla bort snödrivor som annars skulle ha legat kvar till hinder för trafiken. Så berättade tidningens utsände.

”Över 1 kubikmeter åt gången går det i den väldiga skopan och på blott några minuter lastar den så mycket en lastbil över huvud taget får plats med på lasset”, kunde man läsa i gamla Askersunds-Tidning.

Chaufför Harry Forsberg behövde inte ta ett spadtag själv för få bilen lastad. Han kunde lugnt och stilla sitta kvar i sin bil. Lastningen skötte Birger Pettersson vid maskineriet om med spakarna i snölastartraktorn. Blev det några snökorn kvar efter skopan fanns Rune Niklasson där för skotta ihop kornen.

Så gick det till på den tiden. Vet inte hur många snölastare det finns i dag? Ingen mer än de som jobbar med snöröjningen i dag skulle förmodligen bry sig om snöröjarna hade fått en ny snölastare. Det är maskiner som bara ska finnas. Är tveksam om tidningen skulle sända ut någon reporter till sådant i dag…

Lägger med en gammal suddig tidningsbild bara för att visa hur snölastaren såg ut.

PS! Kommentera gärna. Det skulle vara intressant.

  • Kommentarer(1)//blogg.ovedanielsson.se/#post752
Nästa »