Oves Blogg

Oves Blogg

Länk till hemsidan:ovedanielsson.se

Länk till hemsidan: ovedanielsson.se

Zinkgruveättlingen Cat Stevens blev en världsartist

Februari 2014Skapad av Ove Danielsson fre, februari 28, 2014 16:29:19

Det har gått bra för zinkgruveättlingen Cat Stevens. Han har blivit en världskändis som sångare. Cat slog igenom 1966 med låten ”I love my dog”, och så kom låtar som ”Moonshadow” och ” Moring has broken”, för att nämna några. 1978 konverterade han till islam och bör nu namnet Yusuf Islam.



Men det kanske inte så många vet är att Cat Stevens förfäder verkade och bodde i Zinkgruvan. Inte jag heller innan en i släkting till honom, Malin Häggblad bosatt i Västerbotten, skrev till mej och undrade om jag uppgifter om en Gustav Wickman som varit församlingsföreståndare vid Fridhems kapell i Zinkgruvan. Gustav och Klara Wickman fick åtta barn. Ett av barnen, sonen David, var morfar till Cat Stevens.

Gustav Wickman

OBS! Mer text och flera bilder finns på na.se under Askersundsbloggen

  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1041

Snart dags för bowling i Askersund

Februari 2014Skapad av Ove Danielsson tor, februari 27, 2014 16:19:15



Bowlingbanorna och en del idrottstapeter håller på att sättas på plats i gamla verkstadslokalerna vid Askersundsverken. I början av april räknar Ulf Tångring och Mats Carlsson att kunna öppna. "Tavelmannen" Ulf Nyzell i Hällefors har fixat tapeterna med lite underlag från gamla idrottsklipp, bilder och Rekord-Magasinet 1948. Från den senare tidningen har Ulf hämtat en lagbild på IFK Askersunds allsvenska lag som täcker nästan en hel vägg. IFK har varit i RM vid ett tillfälle.



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1040

Fullmäktige på distans

Februari 2014Skapad av Ove Danielsson ons, februari 26, 2014 14:43:58

Den moderna tekniken kan göra att jag, ”Garvis”, Kenth och Tony, blir själva i Askersunds fullmäktigesal tillsammans med ordföranden Trodell och sekreterare Utter, framöver.

Det kan bli tomt i fullmäktige runt Ingrid Trodell och Johan Utter, om politikern så vill. Distansnärvaro är numera tillåtet.Bilderna är hämtade från kommunens egen tidning "Bo i Askersund".

Kommunallagen ger nämligen ledamöterna möjlighet delta i fullmäktiges sammanträde på distans. Det är tillåtet att ”riva av” ett sammanträde hemma vid köksbordet med en kopp kaffe om det skulle vara så. ”Riva av” är kanske att ta i…

Men det måste ske genom ljud –och bildöverföring i realtid. Och det måste ske på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra och delta på lika villkor. Enligt ändringen i kommunallagen ska en ledamot som deltar på distans anses vara närvarande vid nämndens sammanträden.

Tidigare tyckte lagförfattarna att det kunde vara problem med distansledamöter. De skulle kunna var hotade och tvingade att säga vissa saker som inte övriga beslutsfattare kunde se. Men den synen har man kommit ifrån.

Nu är det inte bara att köra igång direkt med distansmöten, även om det finns möjlighet till det. Fullmäktige måste godkänna det hela först. Även om det finns möjlighet så kommer det förmodligen dröja mycket länge innan distansmöten genomförs i Askersund. Det måste till mycket teknik som kostar stora pengar. Tekniken finns inte på Folkets hus just nu, men kanske när nya skolan med kulturcentret byggs. Många tycker nog ändå det är trevligare att träffas personligen i debatterna. Och ibland bjuder kommunen på kaffe i Folkets hus.

Kommunsekreterare Johan Utter redogjorde för nyheterna vid senaste fullmäktige. Han informerad också om partistödet, som är till för att utbilda politikerna, ska kontrolleras hårdare. Fullmäktige ska besluta om årliga skriftliga redovisningar om hur partistödet har används. Stödet är till för att stärka den kommunala demokratin. Och då handlar det mycket om utbildning.

Från mina journalistår minns jag att ett mindre parti i Askersund som inte finns kvar längre, som delade upp partistödet bland ledamöterna i samband med nedläggningen. En del av pengarna hade inte använts till det som var meningen. Men det var för länge sedan. Sådant förekommer förstås inte nu.

Sammanfattningsvis verkar det som jag, Garvis, Kenth och Tony, inte behöver oroas för en tom fullmäktigesal ännu på några år. När det blir klart kanske det till och med finns möjlighet med distansåhörare.



  • Kommentarer(2)//blogg.ovedanielsson.se/#post1039

Gamla Konsum i Hammar kom till användning igen

Februari 2014Skapad av Ove Danielsson tis, februari 25, 2014 19:40:32

Vem kunde en gång i tiden tro att gamla Konsum i Hammar skulle bli ortens stora samlingsplats? Visst samlades mycket folk i butiken ibland, men det var inte riktigt samma sak som nu. I början av 90-talet förvandlades den nedlagda butiken till en möteslokal för hela bygden. Något som välkomnades av alla.


Sam Eriksson var fackordförande när glasbruket i Hammar lades ner. gamla Konsum blev en samlingsplats för arbetslösa glasbruksarbetare

En gång i tiden fanns det en affär nästan på varje liten ort i Askersunds kommun. Stormarknaderna i omgivningarna har dock gått hårt åt lanthandeln. De flesta som fanns förr har fått stänga. Affärshusen har ofta förvandlas till bostäder och några har rivits. Men det har inte alltid varit kört för de gamla lokalerna. Några av byggnaderna har faktiskt kommit till användning av hela samhällen. Som i Mariedamm och som i Hammar.

Det lilla vita huset är gamla Konsum. Bilden är tagen från kyrkan. Bild: Leif Linus arkiv

När det gäller gamla Konsum i Hammar vid kanten av Hammarsviken, så ansvarar bygdeföreningen ”Hammarslaget” för verksamheten där. Facket använde lokalen under en period för sina klubbmöten. Men när glasbruket lades ner 1992 kom de nya ägarna, ett lokalt fastighetsbolag, och facket överrens om hur lokalen skulle disponeras. Det skulle bli en fast samlingspunkt för arbetslösa glasbruksarbetare, men också för de boende i samhället. Och så blev det också. De flesta på orten jobbade också vid bruket. Arbetsplatsbiblioteket vid glasbruket flyttades till gamla Konsum direkt. Det fanns också planer på att bygga upp ett litet glasbruksmuseum, men så blev det inte. Men det är inte för sent att ännu.

Fastighetsbolaget satsade en del på upprustningen av den gamla affärslokalen rent materiellt. Mycket av upprustningsjobbet utfördes av arbetslösa glasbruksarbetare. Direkt efter nedläggningen av glasbruket hölls också cirkelverksamhet av ganska stor omfattning. I dag används lokalen till olika verksamheter och sammankomster. ”Hammarslaget” brukar alltid ha saker på gång. Själv har jag varit där och gjort reportage om allt från sminkkurser till magdans med ormtjusning. Det också på en del privatfester i lokalen, de boende i samhället kan hyra lokalen om det skulle vara så.

Även om inte allt blev precis som tänkt från början med gamla Konsum, så blev det ändå en lokal till nytta för hela samhället. I Hammar finns det ingen annan större lokal, frånsett församlingens lokal, Sockenstugan. Det är nog bra att det finns alternativ till Sockenstugan. Tror inte alla verksamhet skull passa där. Och då är gamla Konsum perfekt.

Det är och har varit många olika sammankomster i gamla Konsum, bland annat magdans och ormtjusning.

Vet inte så mycket om hur det såg ut i de gamla Konsumlokalerna, eller vilka som jobbade där. Kanske det till och med finns några bilder från den tiden? Då är det bara att höra av sig.



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1038

Barnhemmet i Åmmeberg

Februari 2014Skapad av Ove Danielsson fre, februari 21, 2014 19:29:15

Tiden med barnhem i Sverige är förbi. Och tur är det. Barnhemmen var ett nödvändigt ont på den tiden skulle jag tro. Barnen hade inte det minsta att säga till om, utan det var bara att acceptera vilket de ville eller inte. Hade barnen tur kom de hem till sina föräldrar igen. Om inte kom fosterhemsföräldrar till hemmen för att välja ut något ”trevligt” barn. Det var lite auktion över det hela.

En del hamnade i mycket bra hem som verkligen längtade efter ett barn. Dessvärre fanns hem som hämtade barn bara för pengarnas skull och inte hade den minsta känsla för barnet. Många barn for mycket illa. Det är helt klart. Lyssnade på Sommar där skådespelaren Morgan Alving berättade om sin barndom och alla upplevelser vid barnhem och om alla elaka fosterföräldrar. Till slut hamnade han hos en familj som verkligen ställde upp. Och det blev också en lycklig vändpunkt för honom.

Morgan Alving berättade att hans liv fram till för några år sedan bara handlade om att ta revansch för sin trassliga uppväxt och kampen mor alla elaka vuxna som han träffat. Men att ständigt vara ute efter revansch blir man ingen bra människa av. Det blev allt klarare för Morgan. Annars är det lätt at bli bitter och elak. Och det vill ingen vara. Har själv alltid sagt att man föds i den familj man gör och sedan får man göra det bästa av det. Ibland är inte förutsättningarna de bästa, men man kan inte gå och tänka på det i hela sitt liv. Då blir man olycklig.

I Åmmeberg fanns ett barnhem. Om det var bra eller dåligt vet jag inte. Men så mycket vet jag att barn vill vara med sina föräldrar om det går. Även om det kan vara trassligt. Hur barnhemmet i Åmmeberg fungerade vet jag inte. Har heller inga uppgifter när det stängdes. Men det kanske finns någon läsare av bloggen som kan berätta mer. Har bara läst om att barnavårdsinspektriser och andra ofta anmärkte på barnhemmet som låg i tegelbyggnaden strax bakom affären i Åmmeberg. Klagomålen handlade för det mesta om att lokalerna inte var nog moderna för verksamheten.

Tidningsklipp från 1947.


Hittade en artikel från 1947 då barnhemmet i Åmmeberg firade sitt 25-årsjubileum, och där fanns det lite fakta om varför barnen hamnade på barnhemmet i Åmmeberg. Har ibland funderat över varför. Åmmebergs sjukstuga-där barnhemmet inrymdes - byggdes redan på 1880-talet. Där fanns en stor övervåning som bara användes sporadiskt för epidemivård. På förslag av en provinsialläkare Hagstrand öppnade landstinget ett barnhem för friska barn från tuberkulösa hem. På 20-talet i fattig-Sverige för bostadsförhållande under all kritik. Många får illa och drabbades av TBC just på grund av undermåliga bostäder.

Åmmebergs barnhem 1929. Bilden kommer från Leif Linus stora arkiv

De första barnen kom till barnhemmet i Åmmeberg i juli 1922. Fram till jubileet 1947 hade 426 barn vårdats vid hemmet. Under ett år var det inte mindre än 186 barn på hemmet. Stället var opraktiskt och svårarbetat. Ledning för dricksvatten drogs in så sent som i mitten på 40-talet. Vatten fick hämtas från sjön. Det saknades också toaletter inne i byggnaden fram till mitten av 40-talet.

De flesta barnen kom från hem där någon i familjen hade tbc och därför inte kunde behålla barnen hemma. Många andra kom till Åmmeberg genom tragiska omständigheter. Ofta kom barn till ogifta mödrar, som inte hade möjlighet att behålla dem. Enligt referatet jag läst ”fanns det en tragedi bakom vartenda litet ansikte i hemmet”. I mitten på 40-talet blev arbetet vid barnhemmet mycket betungande eftersom antalet spädbarn ökade kraftigt i förhållande till äldre barn. Många som kom till barnhemmet Åmmeberg var mycket klena och svaga. Vid jubileet 1947 fanns det 21 barn inskrivna från 9 år ned till 2 månader. En av de äldre barnen hade varit där hela sitt liv. Alltså i 9 år.

Bloggen finns också på na.se under Askersundsbloggen



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1037

Pengar till Trafvenfeltsskrift

Februari 2014Skapad av Ove Danielsson tor, februari 20, 2014 10:59:20


  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1036

Karl-Johan på Norra Bergen

Februari 2014Skapad av Ove Danielsson tis, februari 18, 2014 17:18:09

Byggnaderna på Norra Bergen i Askersund visas i dag upp med stolthet. De små rustade och välbevarade röda husen har blivit kultur. Ofta går stadsvandringarna med gästande turister över bergen fram till Sofia Magdalena kyrka. En av anledningarna till att husen blev kvar som de var en gång i tiden är att de som bodde där levde under små omständigheter. Det fanns inte pengar till stora reparationer. Och inte tänkte de boende där, att husen en gång i tiden skulle betraktas som kultur.



Faktum är ändå att ett av de finaste huset i området, Norra Bergen 28, jämnades med marken i början på 1980-talet Och den rivningen får de styrande i kommunen på den tiden helt ta på sig. Kommunen fick huset till skänks men lät det förfalla helt. Till slut var en rivning ett måste. Till fastigheten som låg strax norr om Sameralskolan strax intill Vattentornet, hörde också en praktfull trädgård med en blomsterprakt som var enorm. Väggarna var fyllda med klätterrosor. Det var en verklig idyll.

Jag har skrivit om det här tidigare, men det var länge sedan och jag har fått önskemål om att publicera några äldre bloggar som läsare har missat.

Ägare till huset var kyrkovaktmästare Karl-Johan Karlsson och senare hans barn. Karl-Johan bodde i huset med fru och sju barn. Hans trädgårdsintresse var mycket stort. Karl-Johan som var med och anlade de flesta av parkerna i Askersund, var mycket intresserad av växter. Utanför huset fanns en drivbänk där familjen hämtade sina grönsaker. För att klara den stora familjens försörjning hade Karl-Johan både höns och gris i början av 1900-talet.

En av döttrarna till Karl-Johan har berättat för mej att han också skaffade får på höstarna som gick och betade uppe på bergen i norr. Askersunds kommun ägde hela tiden marken där huset på Norra Bergen 28, stod placerat. Han försökte många gånger under sitt liv att friköpa jorden till huset, men kommunen sade nej varje gång. Med facit hand borde kommunen sålt marken och därmed också haft ytterligare ett kulturhus att visa upp för alla som i dag besöker Norra Bergen.

Under ett antal år lät kommunen huset stå och förfalla. Med det följde också inbrott och stor vandaliseringen av Karl-Johans hus. Minns att döttrarna var inne till mej på redaktionen och var bedrövade. De orkade inte se sitt gamla föräldrahem helt sönderslaget. När kommunen ändå inte tog hand om husgåvan från familjen Karlsson, vill döttrarna att huset skulle rivas. Så blev det också till slut.

Nämnas kan också att några av Karl-Johans döttrar drev Ahlstrands Hatt och Mössaffär i Askersund under många år. Butiken låg vid Väderkvarnsgatan. Leif Linus Larsson har plockat fram några bilder och en del fakta. En del fakta har jag själv genom personliga möten med några av döttrarna . De hade också med sig en tavla som jag fotograferade av.

OBS! Det finns flera bilder på na.se Askersundsbloggen. Gå gärna dit

  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1035

Torghandel förr i tiden

Februari 2014Skapad av Ove Danielsson sön, februari 16, 2014 10:04:50

Man får säga vad man vill, men den gemytliga torghandeln i Askersund hade sina hemtrevliga sidor. Torget gav oss allt vad vi behövde på lördagarna och någon annan torgdag fanns inte utom ”mötena” en gång i månaden och marknaderna. Det kunde man läsa i Askersunds-Tidning för mycket länge sedan. Ett referat som jag tänkte plocka lite ur för beskriva hur torghandeln såg ut en gång i tiden.



Mötena lockade de mera lokalt betonade eller mer närliggande affärsmännen att slå upp sina stånd på torget.Torgdagarna var alltid en stor upplevelse. Då skulle husmödrarna vara tidigt på fötter. Jämställdheten hade inte hunnit så långt. Männen lyste med sin frånvaro. Från referatet:

”På torget kunde man köpa allting. Där fanns särskilt stånd för kötthandeln, för fläsk ,för smör och ägg. Och för grönsaker. Smörbitarna såldes i skålpund eller marker och liknande fettisdagsbullar i formen.

Men man saluförde även hela smörbyttor, och man kunde få köpa en flaska grädde likväl som en famn ved, en halvspann potatis eller ett knippe stickor att tända upp spisen med.

Potatisen köptes tidigt på morgonen. En halvspann kostade en krona och för samma pris kunde man få en halvspann äpplen. Och på det priset fick man potatisen hemburen.

Frukttiden på torget var härlig. Vagn vid vagn fyllda med frukt, bär, gurkor och grönsaker. Och karamellstånden fanns både torg-,mötes-och marknadsdagar.

Äggen köptes naturligtvis i tjog. Bröd kunde man också köpa på torget och med lite tur kunde man få några kakor på köpet. Blommor var däremot mindre vanliga.

I Djupviken fanns trädgårdsmästare Esk, och det blev ett stort evenemang när den första blomsteraffären öppnades. På den tiden hade man inte samma behov av blommor vintertid som nu.

Smör, ägg och potatis var de förnämsta torgvarorna jämte kött. En köttlägg kunde köpas för en tjugofemöring och därmed var söndagssoppan räddad. Smöret var man mycket noga med . Man kunde se husmödrarna gå omkring och krafsa i smörbitarna med naglarna för att smaka på smöret. Andra hade för vana att plocka ut de största äggen. Smörklickarna fick man sommartid för 60-70 öre. Mot jul steg priserna. En och annan lantbrukare kunde också ha med någon kanna mjölk till försäljning”.

Ett stort problem på den här tiden var vikterna. När mark, skålpund, lod och ort byttes mot moderna vikter blev det väldigt krångligt. För att inte riskera något lade försäljarna på lite extra.

Referatet slutar med:

” När man kunde köpa korv och kött och alla andra charkuterivaror mitt i veckan i butiken, då var den nya tiden kommen. Och ett nytt sekel stod för dörren”.



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1034
Nästa »