Oves Blogg

Oves Blogg

Länk till hemsidan:ovedanielsson.se

Länk till hemsidan: ovedanielsson.se

Klubb Krokodilen

Februari 2015Skapad av Ove Danielsson tor, februari 26, 2015 19:06:57

Klubb Krokodilen bjuder på artist och hantverksmässa på lördag. Direkt från Frankrike kommer The Kinoscope. Klubben upplåter lokalen gratis för alla intresserade och erbjuder också ett försäljningsbord. Generöst värre.


Bland annat kommer keramiker Karlherbert Danielsson att finnas på plats med sin gamla handtrampade drejskiva. Publiken får möjlighet att prova.

Läderartisten Benny Öhrman demonstrerar sitt läderhantverk. Det kommer att finnas livemusik på scenen. En psykedelisk overhead projektor kommer att användas. En ny upplevelse som en kille från Frankrike sköter, där det bjuds på komedi show, överraskningsfilm och lite teater med internationella med artister bland annat från Belgien, England Frankrike Nya Zeeland Danmark, Ohio USA.

Klockan 16 öppnar klubben.



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1247

Det blev inget "utropstecken" i Askersund

Februari 2015Skapad av Ove Danielsson ons, februari 25, 2015 19:29:33

Många kommuner satsar på höghus som ett mäktigt blickfång. Något att se upp till för alla. Malmö har Turning Torso för att nämna något imponerande bygge. I Örebro har det också diskuterats höghus, men det verkar inte ha kommit längre än till prat. Faktum är att det fanns förslag på ett unikt höghus i Askersund i för drygt 25 år sedan.

Huset skulle bli ett kommunalt ”utropstecken” och skulle inrymma hela den kommunala förvaltningen. Och på toppen skulle finnas en servering. Men det stannade med ett förslag. Politikerna i Askersund var inte mogna för ett sådant hus vid det tillfället. Eller också tyckte man att det var ett dåligt förslag.

Förslaget kom från moderaterna och drivande var dåvarande oppositionsrådet Hans Hjelte. Han hans partikamrater hade tänkt sig ett höghus blandat med förvaltningar, hyresbostäder och en restaurang på toppen. Byggnaden skulle ligga utanför den gamla stadskärnan och placeras så att den syntes vida omkring. Kommunen skulle inte själva stå för bygget, utan det skulle en samarbetspart från näringslivet klara av. Blev dock aldrig klar över vad det gamla rådhuset skulle användas till om verksamheterna flyttade ut….



Hjelte vill flera butiker runt torget. Jag skrev och lämnade namnförslag.

Det fanns en ledigt tomt vid Bergslagsvägen där i dag Askersundsbostäder har sin verksamhet. Då fanns länsbussarna där och tidigare Muntzings bussgarage. Hjelte sa till mej många gånger vid intervjuer att stadskärnan borde avkontoriseras och ge plats för ytterligare handel. Och attraktiva bostäder. Hjeltes önskemål har till en del gått i uppfyllelse. Delar av den kommunala verksamheten har flyttat ut ur rådhuslängan och gett plats för lägenheter.

Under ett antal år jobbade ansvariga på kommunen med att alla förvaltningar skulle vara samlade på ett ställe och så blev det också. Men det är något som inte gäller i dag. Förvaltningarna finns på olika ställen i stan. Bra eller dåligt? Det är något som invånarna får avgöra. Ett av skälen till återgången är förmodligen att kommunen vill utnyttja egna lokaler till max, istället för att hyra.

Vid samma tillfälle förklarade oppositionsrådet Hjelte att en satsning på citycamping nedanför Landskyrkan i Askersund var helt olämplig. Inte av ekonomiska skäl utan närheten till kyrkan. Tänk vad fel Hjelte hade där. Men det är lätt att konstatera med facit i hand. Det har skett en kommunal satsning på citycampingen och den har blivit mycket populär.

Gamla Knappfabriken

Under en period fanns Rejmes i Knappfabriken.

När jag är ändå är inne på tillbakablickar kan nämnas att Stiftelsen Askersunds-Bostäder (så var namnet på den tiden) hade stort tryck på sig i början av 90-talet att bygga bort bostadskön. Läget är väl samma i dag. Bland annat vill Stiftelsen bygga på tomten där gamla Knappfabriken fanns vid Storgatans slut norr ut. Rejmes hade sin verksamhet i byggnaden vid det här tillfället, men planerade att flytta ut till Askersunds by. Knappfabriken var stadens äldsta industribyggnad innan den revs. Stiftelsen hade planer på att spara vissa delar av den gamla industribyggnad. Nu blev det inte så. Området såldes för att ge plats för det gruppboende som finns i dag på tomten.

Tycker det är intressant att gå tillbaka till äldre på politiska diskussioner och se vad det blev av det hela. Stannade det hela bara med prat? Det ekonomiska läget och den politiska majoriteten kan förändra allt. Inget är givet, men jag är naiv att tro på att beslutsfattarna vill alla väl. Men på olika vis.



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1246

Apropå det där med skid –VM i Falun.

Februari 2015Skapad av Ove Danielsson lör, februari 21, 2015 12:24:22

I snöbristtider som dessa tänker jag därför påminna år då det fanns snö och det arrangerades skidlopp, som Tivedsloppet i Askersunds omgivningar. IFK Askersund arrangerade under många Sydnärkes stora skidlopp- Tivedsloppet. Det första loppet kördes 1936 och hade då namnet Askersundsloppet. Det ändrades sedan året efter till Tivedsloppet, med start i Ljungås och målgång vid gamla Folkskolan (Sjöängsskolan). Senare blev det start och mål vid gamla IP. Då drogs spåren norr ut från staden för att sedan göra en krok in mot staden via Gårdsjön och Väderkvarnsbacken.
Vid den gamla sträckningen av Tivedsloppet var starten vid Ljungås skola. På trappan reporter Johannes Kjerrström.

Arthur Östring, Zinkgruvan, en gång i tiden skidkung i Sydnärke.

Som grabb följde jag många Tivedslopp från toppen av den gamla tingsplatsen, Väderkvarnsbacken. Det var många blåbär som trattade på ändan i nedförsbacken in mot det hägrande målet på IP. Bara det drog en ganska stor publik till Väderkvarnsbacken, som numera mest används som pulkabacke. En del hade börjat med pulkaåkning redan under Tivedsloppet. Längden på loppet var runt 3 mil, men flera vätskekontroller. En del stannade länge vid kontrollerna. Blåbärsoppan verkade vara mycket vällagad.

Sydnärkes skidkung i slutet på 30-talet och början på 40-talet var Arthur Östring från Zinkgruvan. Han dominerade stort. Han vann fem-sex Tivedslopp. Det kan väl nämnas att loppet ställdes in 1938-39, på grund av snöbrist.

På 50-talet dominerade IFK-arna Per-Olof Lundin och Bengt Rehnvall. De kanske inte vann alla gånger, men de var ständigt med i toppen. En trogen Tivedsloppsåkare var Kalle ”Bock” Pettersson. Enligt vad jag hört senare var inte hans efternamn Pettersson, utan Gustavsson, men han protesterade aldrig mot sitt felaktiga namn varken i startlistor eller i tidningsreferat. Han gillade namnet Pettersson. Kalles problem var Väderkvarnsbacken och utförsåkningen. Han bromsade utför och det fick ledarna att nästa bryta ihop. Kalle brydde sig inte så mycket om det. I sin hemvärnsdräkt stakade han lugnt vidare in mot målet på gamla IP i Askersund. Hemvärnsdräkten använde han alltid vid skidloppen. Normalt hade annars IFK blått och vitt. Kalle hade inpräntat den olympiska tanken i huvudet. Det viktigaste är inte att vinna, det viktigaste är att deltaga.

Per-Olof Lundin, IFK Askersund, under ett segerlopp på 50-talet.

Bengt Rehnvall, IFK Askersund-Mariedamm, var inte bara en duktig löpare. han var också en bra skidåkare.

Kalle Pettersson , IFK, hade ingen brådska i Tivedsloppet. Kalles rätta namn var Gustavsson, men han föredrog Pettersson.

Från det första loppet 1936 kan berättas att åkarna startade två och två från Ljungås skola. Matkontrollen fanns vid Uvaberget mellan Askersund och Olshammar. Det var 14 kilometer dit. I täten låg Gustav Nyberg , Skyllberg och Arthur Östring, Zinkgruvan. De slängde i sig lite varmt sockervatten för att sedan fortsätta ett stycke på Olshammarsvägen och in mot Boda. Mellan Uvaberget och Nordhammar hände inte något mellan de båda tätmännen. Östring hade startat en minut efter Nyberg , så hans slutseger var i det närmaste klar vid Nordhammar. De två sista kilometerna över Alsen in mot gamla Folkskolan blev en ren spurtsträcka. Nyberg ledde med fem meter fram till järnvägsstationen, innan Östring satte in slutspurten. Med den segern blev Arthur Östring skidhistoriens förste Sydnärkesmästare. I segerintervjun förklarade Östring att banan var alldeles för lätt. Han tyckte det bara var gärden och sjöar att åka över. Inget vidare kraftprov. Segraren uppmanade också intervjuaren att komma upp till Zinkgruvan, där det verkligen fanns lite backar att kämpa i. Men Östring var inte ensam om att klaga på den lätta banan. Även tvåan skogsarbetare Nyberg, var missnöjd med den lätta banan. På den tiden skulle alla skidåkare vara skogsarbetare för att nå framgång. Yrket gav styrka och hårdhet. Men det var då det…

Själv har jag alltid varit en urusel skidåkare. Det var andra vintersporter som gällde när jag var aktiv. Men jag gjorde faktiskt ett tappert försök i en korpstafett tillsammans med mina bröder en gång för länge sedan. Brorsan Karlherbert och jag var aktiva inom idrotten på den tiden och hade skaplig kondition. Men vi hade ingen skidteknik. Det går inte att halvspringa sig igenom ett skidlopp, även om det bara råkar vara en korptävling. Min skidkarriär fick ett snabbt slut när PRO lag 2 passerade ute i spåret. En gammal man med en härlig skidteknik susade förbi. Och han hade också vallat sina skidor fick jag höra efter målgången.

Under en tid fanns det en lift vid Vädernkvarnsbacken. En del skidåkare borde haft hjälp av en lift även under Tivedsloppet.

I dag är det Zinkgruvans IF som står för skidsporten i Sydnärke. Både med åkare och en fin anläggning. Klubben tillverkar också egen snö i snökanonerna till spåren när det är kallt nog. Anläggningen i Zinkgruvan har blivit ett skidparadis både för motionärer och aktiva. Många kommer också från Östergötland För i tiden var det ett antal klubbar som hade skidsport på sina program i Sydnärke. Nu är det Zinkgruvans IF som gäller.



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1245

Zinkgruveklassikern

Februari 2015Skapad av Ove Danielsson tor, februari 19, 2015 13:37:57

Gruvans hälsogrupp startar klassiker

För första gången drar nu Zinkgruveklassikern - en klassiker för Zinkgruvans egna medarbetare - igång. Precis som i den riktiga klassikern ingår grenarna skidåkning, löpning, simning och cykling.

Det första loppet är skidåkning, där åkarna ska delta i den anrika Aspelundsrundan som går av stapeln på söndag den 22 februari klockan 11.00 vid Zinkgruvans skidstadium och arrangeras av Zinkgruvans IF. Loppet är även öppet för allmänheten och är 10 kilometer långt. I år är drygt 80 deltagare anmälda och cirka tjugo från Zinkgruvan Mining.

För att ta hem titeln krävs också att Zinkgruvans medarbetarna även deltar i Blodomloppet, Åsaflåset och ett simlopp som företaget ordnar i egen regi under hösten.

Zinkgruveklassikern har startats av Zinkgruvan Minings Hälsa-och fritidsgäng. Gruppen består av 10 stycken medarbetare som driver hälsorelaterade aktiviteter för sina kollegor med ekonomisk uppbackning av företaget. Exempelvis har gruppen arrangerat bussresor, sluta-röka kurser, stavgång, badresor, friskvårdsbidrag, buggkurs och mycket annat.

  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1244

Igelbäckens masugn

Februari 2015Skapad av Ove Danielsson tis, februari 17, 2015 15:08:13

I Askersunds kommun finns fyra klassade byggnadsminnen. Stjärnsunds slott, Kullängsstugan, Trehörnings masugn och Igelbäckens masugn. När det gäller masugnen i Igelbäcken är det ett statligt byggnadsminne sedan år 1993. Anläggningen ägs av Statens fastighetsverk. Tidigare ägare var Domänverket. Masugnen ligger i Askersund, på gränsen till Karlsborgs kommun.

Bild från länsstyrelsens hemsida.Foto:Peter Ström


Som journalist följde jag upprustningen av masugnen i Igelbäcken på nära håll i slutet på 80-talet med stort intresse. Masugnen blåste ut 1923 och sedan dess hade byggnaden stått och förfallet. Många ortsbor tyckte att förfallet var bedrövligt. Däribland ”Båt-Harry” Karlsson. Var med honom ett antal gånger till masugnen. Upprustningsarbetet kom igång i sista minuten. Mannen bakom det var dåvarande länsantikvarie Olle Lindqvist. Han kämpade hårt med att få fram pengar till jobbet och det var inte lätt. Men han lyckades. Och räddade på det viset också den förfallna masugnen.

Från upprustningen 1987



Länsarbetsnämnden i Skaraborg bröt isen med en stor summa pengar, sedan följde nämnden i Örebro med. Totalt kostade upprustningen den gången 800 000 kronor. Länsarbetsnämnderna satsade 550 000 kronor. Askersunds kommun var den stora vinnaren i upprustningsprojektet. Kommunen bidrog inte med en krona.

Länsarbetsnämnden i Skaraborg organiserade arbetet genom AMS-jobb. Eftersom masugnen ligger i Örebro län var det ett unikt samarbete. Från början var det meningen att arbetslösa från Västergötland skulle göra jobbet i Igelbäcken, men så blev det inte. Arbetarna kom från Askersund som inte hade bidragit med en krona. Minns att arbetsledaren vid masugnen stilla konstaterade att Askersund hade gjort en mycket bra affär. En stor turistattraktion rustad helt gratis.

Masugnen rustades upp men pengarna räckte tyvärr inte till att rusta upp kvarnhjulet. Förhoppningen var dock att det skulle komma fram pengar även till kvarnhjulet, men vad jag förstår blev det inte så. När jobbet var klart fanns det ganska omfattande planer på olika kulturaktiviteter vid masugnen. Kanske också kiosk och servering. Tyvärr blev det inte mycket av alla planer. Masugnen rustades och så blev det inte så mycket mera.

En anledning till den här bloggen är hur det blir med masugnen framöver och vilka planer som finns? Enligt ortsbor börjar ugnen förfalla igen. Har sökt svar men ännu inte fått något ännu. Skrev ett brev till länsstyrelsen och frågade hur det var tänkt med masugnen i Igelbäcken. Men det kommer säkert ett svar vad det lider och då återkommer jag. Det vore synd om 800 000 kronor bra kastades i sjön, även om nu inte masugnen blev den stora turistmagnet för Askersund som var tänkt.

På länsstyrelsens hemsida kan man läsa följande:

”Igelbäckens masugn är en av länets få bevarade hyttanläggningar. Den byggdes 1826 för att ersätta en äldre mulltimmerhytta. Hyttan var i drift fram till 1923.

Bergsbruket har präglat Örebro läns utveckling från 1100-talet fram till 1970-talet, främst i den geografiska del som kallas Bergslagen. I länet har sedan medeltiden funnits omkring 300 hyttor. Idag finns endast ett fåtal hyttanläggningar bevarade.

Hyttan byggdes 1696

Igelbäckens hytta byggdes 1696 av Anton von Boij. Den kom att ingå i det affärskomplex av bruk i Tiveden, som rådmannen och affärsmannen Anders Boij byggde upp tillsammans med sin son Anton von Boij. Efter Anton von Boijs bortgång 1710 delades verksamheten upp på olika händer, och Igelbäckens masugn kom att under ett par hundra år att drivas som en del av Aspa bruk. Hyttan byggdes om kontinuerligt, 1826 ersattes den tidigare mulltimmerhyttan av den nuvarande byggnaden. Anläggningen kompletterades 1830 med rostugn och varmapparat. Den senare användes för att förvärma blästerluften innan den blåstes in i ugnens nederdel.

I drift fram till 1923

Laxå Bruk AB köpte år 1900 Aspa Bruk AB inklusive Igelbäckens masugn. Järnbruket vid Aspa lades ned omedelbart, men verksamheten vid Igelbäcken hålls igång fram till 1923. Detta berodde främst på att dåvarande chefen för Laxå Bruk AB, bergsingenjör Carl Sahlin, var starkt intresserad av äldre järnbruk och järnhantering. ”



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1243

Småfåglar och katter

Februari 2015Skapad av Ove Danielsson sön, februari 15, 2015 17:31:47

Den här bloggen har gått i NA:s papperstidning söndag den 15 februari. Men som jag brukar skriva är det inte alla som har papperstidningen, därför får den också gå i min blogg. Med några bilder.

__________________________

Talgoxen är fortfarande kung vid fågelborden, kunde man läsa i tidningarna efter årets stora fågelräkning. Så även i Askersund. Närmast i turordningen kom blåmesen. Det är ungefär de fåglar jag känner igen och förstås också domherren.

Kan redan från början säga att jag inte är någon stor naturmänniska. Skäms lite för det ibland. Folk tror att jag skojar när jag säger så. Man måste tycka om att vara i naturen. Fick nog som barn att sitta i skogen för mycket. Visst kan jag tycka det är vackert, men jag behöver inte vara där. Det är så många andra som älskar skog och mark.

Ofta skriver folk i äktenskapsannonser att de tycker om ”långa skogspromenader” som en stor fördel. Och lockbete. Inte för annonserna är aktuella för mej, men jag tycker tvärtom. Det skulle skrämma. Nöjer med att titta på ”Mitt i naturen” på TV, med vacker natur och många fina djur sittande i sköna soffan.

När det gäller fåglar tycker jag absolut att de är trevliga att titta på trots min okunskap. Vår katt Alice och jag brukar kolla genom fönstret på fåglarna. Till skillnad från henne hackar jag inte tänder när fåglarna kommer för nära rutan. Förstår att katter har den instinkten inneboende. Det ser förmodligen gott ut.



Vår katt Alice älskar att jaga fåglar, något som många blir upprörda över. Sedan vi flyttade in till en lägenhet i stan är hennes jaktmarker tyvärr mycket begränsade. Alice tog en duva på gården vid ett tillfälle men blev mycket undrande och snopen. Hur äter en liten katt en sådan stor fågel? Hon lät den vara också.

En och annan sparv kan väl en katt få mumsa i sig har jag alltid tyckt. Det finns ju så många. Men det finns också ofta ett stort antal andra fåglar vid fågelborden, bland annat röda stolta vackra domherrar, med fruar. Måtte inte katten fånga en sådan vacker fågel har jag tänkt. Det skulle vara bedrövligt.



Men så slog det mej helt plötsligt, jag som alltid tyckt att alla ska behandlas lika och med respekt oavsett kön, hudfärg, nationalitet, yrke och allt vad det nu kan vara, tog helt plötsligt parti för domherrarna. På bekostnad av sparvarna. Det kändes inte bra, men jag har tänkt om.

För några år sedan när vi bodde i eget hus, kom ibland några finkar med en imponerande kraftig näbb till fågelbordet. Letade i fågelböckerna och fick svaret. Namnet var stenknäck. Berättade det men någon hörde fel –kanske på flit- att jag hade sagt benknäck. Det var en gammal fotbollsspelare och just ordet benknäck satt nog i bakhuvudet. Men det är sådant man får ta om man är osäker som fågelkännare.



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1242

Full fart på Krokodilen i Askersund

Februari 2015Skapad av Ove Danielsson fre, februari 13, 2015 17:16:15

På lördag kväll (14/2) brakat det loss igen på Krokodilen i Askersund.
Life on Stage med Peter Torell and Torellpop blues band står för musiken.
Benny Öhrman kommer att röka fin stor lax från Alaska med allt som tillhör en sådan meny. Musik och mat brukar vara en bra kombination.

Vårens program på Krokodilen är välfyllt. Den 28 februari, direkt fån Frankrike kommer för första gången The Kinoscope. Alla hantverkare är då också välkomna att visa och demonstrera sitt konstnärskap helt gratis. Det finns då också möjlighet att ställa ut och ha försäljning från ett eget bord. Gratis. Bland annat kommer Karlherbert Danielson att finnas på plats med sin gamla handtrampade drejskiva. Publiken får då också möjlighet att dreja om det skulle vara så.

Benny Öhrman välkände läderartist, demonstrerar vidare sitt läderhantverk. Det kommer att finnas live musik på scenen med psykedelisk overhead projektor. En ny upplevelse som en kille från Frankrike sköter. Komedi show, överrasknings med film och lite teater. Det kommer att var internationellt med artister från Belgien, England Frankrike, Nya Zeeland, Danmark, och USA

Den 28 mars kommer Göteborgarna igen. Freddy Nyström band. Det blir också en live och video inspelning för deras nästa skiva.

Den 18 april ger Virginia Philblad med The Skybenders konsert på Krokodilen

Claes Jansson

I maj gästar Claes Jansson med band krokodilen. Om ingen visste så är Claes en bra kock liksom Benny Öhrman Dom kommer att laga och demonstrera en tre rätters buffé. Claes Jansson har också med sin egen kokbok som han signerar direkt på Krokodilen



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1241

Is till punschen från Alsen i Askersund

Februari 2015Skapad av Ove Danielsson mån, februari 09, 2015 16:27:27

Isupptagning var en viktig sak vid den här årstiden förr i tiden. Mycket viktig för en del. Alla har väl hört Povels ”Varför är där ingen is till punschen? Det hände sig på den goda tiden, den gamla goda tiden då landet var en enda lycklig idyll.”

Men det var innan kyl-och frysskåpens stora genombrott. Lite var stans på sjöarna fanns det folk som sågade is med jättesågar. Ett tungt arbete men ett måste för företag som fiskaffären, bryggeriet, hotellet, mejeriet och för de flesta lantbruk. I det senare fallet var det viktigt med is för att bland annat kunna kyla mjölken.


Isdösen på Stapelängen till höger

Isupptagning på Gårdsjön. Nisse Nilsson till höger.

I Askersunds hamnområde var isupptagningen en stor aktivitet. Vid Stapelängen nedanför landskyrkan fanns det en isdös . Och det fanns också vid många andra ställen, som vid bryggeriet. Det finns många historier om isupptagningen på Alsen. En historia som jag hört är en ilsken arbetsgivare som kom ner till isen och såg att det fattades en av mannarna mitt på blanka förmiddagen. Svaret från de övriga var att han var hemma och tvättade sågspån ur ögonen. Det ledde till att arbetsgivaren vände på klacken och försvann. Han insåg det meningslösa att argumentera mot sådana påståenden.

En isdös byggdes med plankor runt om. Isen som sågats i 50-60 cm stora bitar packades tätt så de frös ihop sedan. Sågspån fylldes på cirka 25 cm runt om och ovanpå. Det isolerade fullgott. Man hade alltid is för två år på lager.



Vännen Leif Linus har hjälpt till med någon bild och annons.



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1240
Nästa »