Oves Blogg

Oves Blogg

Länk till hemsidan:ovedanielsson.se

Länk till hemsidan: ovedanielsson.se

Platser för nöjesfält i Askersund

Februari 2016Skapad av Ove Danielsson tor, februari 09, 2017 15:58:55

Sveriges tivoliägare är oroliga för framtiden. Det finns snart inga platser kvar att ställa upp karuseller och annat på. Bostäder, industrier, konstgräsanläggningar, banker och kontorsfasader, samt dygnsöppna affärskomplex har trängt bort de gamla evenemangsplatserna. Sveriges Tivoliägarförening har en skrivelse till landets kommuner gått ut med en vädjan om att ordna centralt belägna evenemangsplatser.

Nöjesfält på Hamntorget.
Bild: Kjell Johansson


”Vårt kulturutbud är en underhållningsform som sträcker sig över generationsgränser, kulturgränser och språkgränser vilket uppskattas av besökarna. Vi är viktiga aktörer på hemvändardagar, marknader, traditionsfester i städer på landsbygden”, betonar föreningen som går under förkortningen STF.

I många år har evenemangsplatser försvunnit och markhyror ökat.

”Väldigt ofta när vi kontaktar eller blir kontaktade av kommuner finns ingen lämplig evenemangsplats. Med den inställningen blir kommuninnevånarna utan ett kulturellt evenemang. Våra medlemmar ser sig som viktiga kultbärare. Årligen besöker 1,6 miljoner kunder våra nöjesfält”, framhåller STF, vars ordförande Pierre Heramb finns i Arboga.

Från Askersunds kommun kommer ett mycket positivt svar av utvecklingschef Henrik Olofsson. Han rekommenderar STF att beskriva hur de vill att en bra plats ska se ut. Till exempel ytmått, markunderlag, tillgång på ström, behov av uppställningsplats för fordon, avstånd till bebyggelse. På så sätt blir det lättare att hitta bra plaster för etablering svarar Olofsson som ser fram mot fortsatta bra arrangemang i Askersund .

I centralorten finns platser som har använts och kan användas för tivoli framhåller Olofsson. Det är platser som inte kommer att bebyggas inom överblickbar tid. Kommunen håller också på med att etablera en evenemangslots som ska hjälpa till med kontakter. I de mindre tätorterna finns också ett antal platser där möjligheten att sätta upp ett tivoli är mycket bra, upplyser Olofsson i sitt svar.

Men det har inte alltid varit så lätt med tivoliplatser i Askersund. På 30-talet togs beslut om en tivoliplats på den gamla sågverkstomten i Strandparken. Men det föregicks av en hård debatt i stadsfullmäktige. En del politiker hade sneglat på Skänninge kommun som drog in en del pengar på marknaden och uthyrning av mark till ett tivoli. Varför kunde inte Askersund göra detsamma?

Sågverkstomten i Strandparken. Gamla Folkskolan syns i bakgrunden.

Det fanns dock ett hårt motstånd från rektor Sjöström. Han menade att majoriteten av Askersund befolkning inte ville att staden skulle uppmuntra till marknadsgyckel och nöjesliv som tivoli. I alla fall inte på den tänkta platsen. Sjöström trodde också att oljudet från ett tivoli skulle gå ut över sjön och staden. Han ville inte ens ta i pengarna som kom från tivoliuthyrningen.

Brevbärare Sundström tyckte att Sjöström svartmålade allt.

”Han vill inte ta i pengarna. När vi startade det kommunala kafébolaget fanns det också personer som inte ville befatta sig med dessa pengar. Nu tror jag att de går åt som smör i solsken. Så blir det blir det säkert också med dessa pengar”, var Sundströms bestämda uppfattning.

Några föreslog också att göra Oxgropen till tivoliplats. Men det protesterade kyrkoherde Bäckgren emot. Han tyckte det var mycket olämpligt med en nöjesplats strax intill kyrkogården.

”Det är ju så att de flesta döda i flesta fall föras till sitt sista vilorum på aftonen, och det vore synnerligen vemodigt om ett sorgetåg skulle skrida fram här strax intill under pågående jazzmusik”, betonade kyrkoherden i debatten.

Byggmästare Holm fann dock diskussion minst sagt lustig.

”När staden ska hyra ut finns ingen plats, men när enskilda ska gör det kan man nästa hyra ut delar av kyrkogården om det skulle vara så”, förklarade Holm road.

Men nu är det andra tider. Askersunds kommun välkomnar alla nöjesarrangörer till kommunen. Det betyder inkomster både för kommunen och näringslivet.





  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1610

Min tidningskrönika 29 februari

Februari 2016Skapad av Ove Danielsson mån, februari 29, 2016 09:55:27




På senare tid har media rapporterat om olika knepiga lägenhetsaffärer bland höjdare med stort inflytande i samhället. Det har av naturliga skäl väckt heta känslor. Ingen ska gå före i lägenhetsköer på grund av status i samhället resonerar de flesta. Det ska vara rättvist.

Måste erkänna att jag själv blivit erbjuden en lägenhet för ett antal år sedan när jag jobbade som journalist i Askersund. Och det var inte för att jag var någon höjdare i samhället, utan för att det var svårt att bli av med att bostadsrätterna i ett område. Jag blev något av sista chansen. Efter intervjun med en projektledare för ett större bygge i Askersund fick jag erbjudande om få köpa en lägenhet för 25 000 kronor. Det var ordinarie pris.

Naturligtvis tackade jag nej omgående. Det skulle ha sett ut om jag som journalist satt mej i en lägenhet i bästa läget. Folk skulle ha pratat om fusk och mygel, även om det inte var så. Kan också upplysa om att jag heller inte hade kunnat köpa lägenheten om det skulle ha varit så. Jag hade inga 25 000 kronor.

Blev också privat erbjuden en båtplats i Strandparken vid ett tillfälle som jag faktiskt tackade ja till, trots att jag inte hade någon båt. Det fanns ett antal platser som inte var uthyrda. Förvaltningen hade problem med att bli av med platserna. Då kom jag in i bilden. Köpte en räddningsbåt för att fylla upp platsen med, som senare stals. Jag upplät platsen istället till Länkavdelningen som hade lokal i närheten. Länkarna hade båt, och jag betalade. En bra fördelning tyckte avdelningen. Som uppskattning fick jag en klubbnål. Samma nål som medlemmar fick om det avhållit sig från starka drycker en tid. Jag behövde inte uppfylla kravet.

Som journalist har jag också varit med om att rädslan för muta tagits till en högre nivå. Kommunalrådet Erik i Laxå bjöd alltid på en kopp kaffe och finska pinnar eller vad det nu var vid pressinformationerna. En journalist från en annan lokaltidning tackade nej till Eriks stora förvåning. Hon var rädd för att hamna i ett beroendeförhållande som gjorde att det inte gick att skriva kritiskt. Agerande gjorde att jag fick två små torra kakor istället för en, utan att känna mej bunden att skriva på ett visst sätt.

Kanske någon nu tror att jag är en människa med fläckfritt levande och hög moral. Kan spräck den bubblan direkt. Som exempel kan jag nämna att jag för en tid sedan åkte på 800 kronor i böter för att jag ställt bilen två meter för nära ett gathörn. Så jag är minsann syndat.



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1441

Från Hannas fotoalbum

Februari 2016Skapad av Ove Danielsson fre, februari 26, 2016 09:54:15

Genom familjen Jonsson, Bygget, har jag fått tillgång till telegrafkommissarie Hanna Ljungqvist fotoalbum med många Askersundsbilder från början av 1900-talet. En bildskatt.


Hanna Ljungqvist avled 1974. Hon var född 1884 i Askersund. Hennes pappa var kyrkoherde. Efter att ha genomgått elementarskolan för flickor och hushållsskolan Fleurie (Tingshuset) blev hon elev vid telegrafstationen i Askersund . Från 1928 var hon telegrafkommissarie i Askersund och var det fram till pensioneringen. En släkting till fam Jonsson arbetade som hushållerska åt Hanna. Hon kallades allmänt för ”Tant-Lisa”. Det är genom henne och fam Jonsson som albumet räddas till eftervärlden. Visar upp några bilder ur albumet. Bilder som också ha varit på Facebook.


Gamla kyrkogården
Tingshuset

Utanför Samrelaskolan på Norra bergen. Anton Frendel i vit keps.



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1440

40 års väntan på attraktiva lägenheter i Askersund på 80-talet

Februari 2016Skapad av Ove Danielsson sön, februari 21, 2016 17:45:43

Haga har blivit ett mycket attraktivt område i Askersund. Läget på bergen ut mot Alsen kan vem som helst bli avundsjuk på.

Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge brukar det heta, även om det tar 40 år som i fallet med HSB-husen på Hagaområdet i Askersund. Många klagar i dag på långa handläggningstider när det gäller olika byggsatsningar. Alla vill att det ska gå fortare men reglerna måste följas. Demokratin skall ha sin gång. Fast ibland kan man tycka att en del överklagandena är mera okynne än demokrati. Och 40 år kanske blev i längsta laget.

Många hade gett upp hoppet om att det skulle bli några flerfamiljshus i på Hagaområdet, som det ändå blev till slut. Men det tog tid. En verklig långbänk. Hagaområdet hade varit en het potatis i 40 år för stadens politiker. Det var för och emot. Som alltid. Villaägarna i området var rädda för att det vackra området skulle totalförstöras. Berg skull sprängas bort och vackra träd skull fällas för att ge plats för bostadsrätterna. Rädslan var dock överdriven, även om det blev många huskroppar. Något som en del också protesterade emot. Kommunen hade stora svårigheter att lösa in alla markbitar på Hagaområdet innan byggnationen kom igång. Gamla vägservitut var svårlösta och det fanns ärenden som gick till länsstyrelsen. Många av de som bodde i Haga menade att kommunen och HSB exploaterade området alldeles för hårt.

Byggnadschef Åke Lindh visar upp planerna för byggnationen på Hagaområdet i början på 80-talet.



Det var HSB som stod för bygget. Enligt deras arkitekter vid den tiden så var Haga i Askersund ett av de vackraste områden de hade jobbat med. Lika attraktivt som verkstadsområdet vid Alsen strand i dag. Kommunens målsättning var att så många människor som möjligt skulle få tillgång till den fina Hagamiljön. Närheten till idrottsplatsen, badet, Stadsparken och elljusspåren, gjorde det hela ännu mera attraktivt.

Precis som i dag så var det stora problemet att hålla insatserna till bostadsrätterna på en bra ekonomisk nivå. Annars skulle inte ungdomarna ha en chans att få en lägenhet. Dåvarande byggnadschefen Åke Lindh ansåg att det var en politisk fråga att lösa när det gällde höga insatser. Trycket efter bostäder var stort, precis som nu. Tiden går igen som det brukar heta.


Haga 1984

På den tiden var bostadsrättsföreningarna berättigade till hyresrabatt genom ett statsbidrag. Rabatten under det första året var 60 kronor per kvadratmeter, som sedan trappades ned med en femtedel per år. Kravet för att få statsbidraget var att hälften av pengarna skulle säkerställa det yttre och inre underhållet av fastigheterna utöver föreningens stadgar för det ordinarie underhållet. Det betydde att rabatten det första året blev 35,40 kronor per kvadratmetern. Insatsen för en trerummare låg runt cirka 25 000 kronor, med en månadshyra på 1 829 kronor.

I dag är det detaljplanen för Hamnområdet i Askersund som blivit en verklig långkörare med överklaganden. Det innebär förmodligen att det inte kommer att hända något på hamnplanen den här säsongen heller. Förhoppningen var bland annat att få till en fast snygg scen, men det verkar inte gå i lås nu till sommaren. De senaste årens tråkiga och fula scen verkar bli kvar om inget särskilt händer. En annan detaljplan där förhoppningarna var att det skulle gå snabbt med ett förenklat bygglov var i kvarteret Repslagaren. Det gällde lägenheter i gamla Electrolux-byggnaden. Ärendet överklagades och nu måste det ske en ändring av detaljplanen. Namnet Repslagaren kommer för övrigt från en verksamhet precis som namnet beskriver. De långa byggnaderna efter repslagarbanan finns kvar. Ett lite udda industriminne värt att bevara. Bröderna Nils och Ivar Carlsson tog över verksamhet efter sin far 1909. 1920 lät de bygga fabriksbyggnaden son nu är aktuell för lägenheter. Electrolux kom in mycket senare i bilden med sin verksamhet. Den verksamheten försvann i mitten på 60-talet. Ett svårt slag för kommunen, då ett 25-tal personer blev arbetslösa.


Ett tidningsklipp från 1965.





  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1439

Ur Hannas gamla fotoalbum

Februari 2016Skapad av Ove Danielsson tor, februari 18, 2016 12:31:04



Genom familjen Jonsson, Bygget, har jag fått tillgång till telegrafkommissarie Hanna Ljungqvist fotoalbum med många Askersundsbilder från början av 1900-talet. En bildskatt. Hanna Ljungqvist avled 1974. Hon var född 1884 i Askersund. Hennes pappa var kyrkoherde. Efter att ha genomgått elementarskolan för flickor och hushållsskolan Fleurie (Tingshuset) blev hon elev vid telegrafstationen i Askersund . Från 1928 var hon telegrafkommissarie i Askersund och var det fram till pensioneringen. En släkting till fam Jonsson arbetade som hushållerska åt Hanna. Hon kallades allmänt för ”Tant-Lisa”. Det är genom henne och fam Jonsson som albumet räddas till eftervärlden. Visar upp några bilder ur albumet. Bilder som också funnits på Facebook och på na.se Askersundsbloggen.

Stora BergsgatanStöökagatan med gamla rådhusparken till vänster. Torget skymtar i bakgrunden.Askersunds hamn

  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1438

Min tidningskrönika 15 februari

Februari 2016Skapad av Ove Danielsson mån, februari 15, 2016 16:21:49



Askersunds kommun har verkligen hamnat i blickfånget de senaste veckorna i samband med införandet av ett yogaförbud. Det får mej att tänka tillbaka ett antal år då namnet Askersund valsade runt i media i inte allt för smickrande ordalag. Då handlade det om ständiga bråk i fullmäktige.

Numera är det ordning och reda i kf vid sammanträden. Politikerna håller sig inom de regler som finns. Det finns andra Sydnärkeskommuner som verkar ha det besvärligare med den saken. Politikerna har jobbat med att tvätta bort bråkstämpeln och har lyckats. Nu handlar det om politik. Det var lite si och så med det under en lång period. Med yogadebatten blev det ett litet återfall, men nu var inte fullmäktige inblandade. Vid fullmäktige på den tiden hände det alltid oväntade saker. Då fanns det lokala ”missnöjespartier”.

Minns många udda och speciella episoder från den tiden. Det kunde till och med hända att man voterade om vem som skulle justera protokollet. Ofta löd rubrikerna att Askersund liknande Grönköping. Ordförande i fullmäktige, Norefors, vädjade en gång till mej lite på skoj under mötet att vi skulle skriva Jönköping istället för Grönköping. Det skulle inte slå så hårt mot Askersund som kommun. Det positiva med det hela var att det kom hundratals åhörare till fullmäktige. Bättre än TV tyckte många. Men då fanns också bara en kanal på TV. Det hade betydelse. Det blir inte lätt för dagens fullmäktige att slå publiksiffrorna från den tiden.

Budet om att upphöra med avslappningsövningarna omedelbart verkan har väckt känslor. Det knepiga var att det inte handlade om yoga. Kvinnan som ledde övningarna fick ändå packa ihop. Det kanske ändå var lite likt yoga? Ansvariga hänvisade till ett beslut från 2014. Ett beslut som inte var bättre 2014 än 2016 tycker de flesta som följt debatten. Det flesta tycker också att skolan hade betydligt allvarliga problem att brottas med än yogalektioner. Som inte var några yogalektioner. Lite av ett löjets skimmer blev det över det hela, men som tur var ingrepp politikerna i kommunen snabbt. Det fick vara någon måtta på det hela. Förbudet hade fått allt för stora proportioner ansåg beslutsfattarna. Nu är det tillåtet med avslappningsövningar igen. Det är väl bara för de som tog beslutet att ta lärdom av det hela och agera annorlunda nästa gång. Ibland blir det fel och då är det bara att ta nya tag. Nästa gång blir det säkert rätt.



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1437

Från Hannas fotoalbum

Februari 2016Skapad av Ove Danielsson fre, februari 12, 2016 15:06:24

Genom familjen Jonsson, Bygget, har jag fått tillgång till telegrafkommissarie Hanna Ljungqvist fotoalbum med många Askersundsbilder från början av 1900-talet. En bildskatt. Hanna Ljungqvist avled 1974. Hon var född 1884 i Askersund. Hennes pappa var kyrkoherde. Efter att ha genomgått elementarskolan för flickor och hushållsskolan Fleurie (Tingshuset) blev hon elev vid telegrafstationen i Askersund . Från 1928 var hon telegrafkommissarie i Askersund och var det fram till pensioneringen. En släkting till fam Jonsson arbetade som hushållerska åt Hanna. Hon kallades allmänt för ”Tant-Lisa”. Det är genom henne och fam Jonsson som albumet räddas till eftervärlden. Visar upp några bilder ur albumet från Hannas tid vid hushållsskolan. Hanna bodde i ett litet hus vid Stora Bergsgatan med en vacker trädgård. Huset fick ge plats för hyreshus för en del år sedan.



Några av bilderna har också varit på Facebook.

Från Hushållsskolan Fleurie (Tingshuset)

Rosa Ljungqvist vid trädgårdsskåpet. En bild från 1921. Rosa var Hannas mamma.

Från en blogg:
Tant-Lisa

Bild:Ove Danielsson
Bild: Mikael Bäckström

Som ett prydligt litet dockhus låg ”Tant-Lisa” Jonssons hus utmed Stora Bergsgatan. Låga fönster blinkade vänligt uti eftermiddagsljuset. Smått antika rullgardiner fanns i fönstren. De var mönstrade med torn och borgar, gröna blad och höga fjäll. I täppan bakom huset tronade ett högt och ärevördigt päronträd. Grovt och knotigt med 100 år på nacken. När dess krona stod i blomning i vårljuset, syntes den på håll i Askersund. Över gatans alla ljus. Ofta under päronträdet hördes klirret av spröda kaffekoppar och doften av sockerkaka. Så beskrev Askersundsskalden Levi Karlsson ”den blyge” stadens verkliga idyll under stora delar av 1900-talet.

I dag är idyllen , Stora Bergsgatan 27 b, borta på när som på gårdsporten. Men frågan är om den inte hamnat upp och ned? Större delen av tomten fylld med hyreshus. Men rivningen av ”Tant-Lisas” hus skedde under starka protester. Kulturnämnden och Föreningen Bevara Gamla Askersund (som i dag heter Föreningen Gamla Askersund) protesterade så länge det var möjligt. Men utan resultat. Till och med byggnadschefen Åke Lindh tyckte det var självklart att kommunen skulle utnyttja sin förköpsrätt, för att rädda huset och trädgårdsidyllen. Lindh ansåg också att det skulle var ett sätt att också rädda byggrätten till kommunen. Men inte hans ord hjälpte. Och han var ändå byggnadschef och ett tungt namn i kommunen. Men politikerna ville annorlunda. Enligt stadsplanen fanns den en byggrätt på tomten. Och det utnyttjade byggherren Sundsbrons Fastighets AB i Örebro, till fullo. Han var ute efter att bygga lägenheter i ett attraktivt läge. Fastighetsbolaget köpte tomten med ”Tant-Lisas” hus för 850 000 kronor i slutet på 80-talet. Senare fick Askersundsbostäder AB ta över husen.

Bild:Ove Danielsson

Föreningen Bevara Gamla Askersund gjorde ett sista tappert försök att rädda huset, med ett förslag om en flytt upp till Norra Bergen om det nu nödvändigtvis måste rivas. Till slut tvingades föreningen ge upp. Byggherren gjorde inte något lagligt fel. Men många askersundare tyckte att det måste vara något fel på stadsplanen som tillät ett bygge på tomten. Och rivning av huset.

”Tant-Lisa” avled 1988. Hon hade fått ärva huset av telegrafkommissarie Hanna Ljungkvist för lång och trogen tjänst som hembiträde. Hon kom till huset 1939. Under många år jobbade jag i huset mitt emot ”Tant-Lisas” hus och vackra trädgård. Det var en fröjd att följa att årstiderna genom den lilla fina idyllen på andra sidan gatan. Blomsterprakten var stor, från första vårblomman till de sena höstastrarna. Många kastade avundsjuka blickar in i trädgården, där Lisa nästan jämt putsade och fejade. Ogräset hade inte chans att rota sig. Ofta talade vi med varandra. Om både väder och vind och livet i största allmänhet.

”Jag har alltid tyckt att trädgårdsarbetet varit roligt. Så länge jag orkar kommer jag att hålla på”, förklarade Lisa många gånger för mej.

Och det löftet höll hon.

Fram till i början av 80-talet var det träplank runt ”Tant-Lisas” trädgård. Planket plockades bort och istället planterades en häck. Till glädje för alla askersundare som hade vägarna förbi huset dagligen.

”Insynen blev en annan, men vad gör det. Det är trevligt när folk stannar och pratar en stund. Och det händer ofta när jag håller på i trädgården” , upplyste Lisa , för mej.

Lisas trogne vän och fasta sällskap var hunden Andy. Det hände ofta att Andy väckte folk ur deras dagdrömmar när de gick förbi på gatan. Andys skarpa skall fick många att ouppmärksamma att hålla sig för hjärttrakten.

”Vi har nästan alltid haft hund i huset. Jag fick Andy för några år sedan av en familj. Visst skäller han ibland, men hundar är ett trevligt sällskap”, tyckte Lisa.

Jag kan förstå att man inte kan bevara alla gamla hus, men med ”Tant-Lisas” var det något särskilt. Om inte annat vittnade alla protester om det i samband med rivningen. Dagens hyreshus i alla ära, men det går inta att tala om det på samma dag som ”Tant-Lisas” hus och trädgård, även om jag gör ett undantag i den här bloggen.





  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1436

Med luftballong till Borgmästareholmen

Februari 2016Skapad av Ove Danielsson tor, februari 11, 2016 15:09:35

Insändare 1896

Bron till Borgmästareholmen var efterlängtad i många år. Det diskuterades fram och tillbaka vem som skulle bygga och vad det skulle kosta. Till slut gjorde en privat byggare slag i saken och byggde en bro. En bro som kommunen sedan fick överta genom en bytesaffär. Men en bro blev det, även om man senare satte upp en ful grind med lås och allt vid brofästet i Strandparken med begränsade öppettider.

Men det har funnits radikalare förslag än en bro för att ta sig ut till holmen. Har läst en insändare från slutet av 1800-talet där en person föreslog att en luftballong skulle ta folk över till holmen. Motivet var ” att skulle man ändå föreslå reformer var det lika bra att ta steget fullt ut”. Och då låg en luftballong nära till hands.

Utflykt till Borgmästareholmen

Vid den här tiden fraktade fartyget Boren över folk som inte hade egna båtar till den attraktiva holmen. Det var ju dit askersundarna åkte för att koppla av från det hårda stadslivet. Problemet var att slupen Boren ibland var upptagen på annat håll. Då fanns det roddare att tillgå. Passagerarna fick vifta, skrika eller vissla för att uppmärksamma roddaren på en båttur. Men ibland hörde inte roddaren ropen från andra sidan och det var många som tyckte det var bedrövligt. Så kunde det inte få vara. Att få stå och vänta i Strandparken på en båt när Borgmästareholmen låg öppen för nöje och avkoppling en fin sommardag. Det var bara för mycket.

Insändarskribent förslog också att det skulle fästas släplinor på ballongen, och på det viset kunde man fiska abborre under färden till holmen. Såvida inte några busgrabbar hängde sig fast i linorna för att göra gratisresor. För det skulle kosta pengar att åka ballong över.

Anledningen till insändaren var att folk i en tidigare insändare klagat på problemet att ta sig över till Borgmästareholmen. Svaret blev en luftballong, även om en del av inlägget måste ha varit lite ironiskt. En känga mot de som klagade över att det var svårt att ta sig över till holmen.





  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1435
Nästa »