Oves Blogg

Oves Blogg

Länk till hemsidan:ovedanielsson.se

Länk till hemsidan: ovedanielsson.se

Anhalt Sjöstorp

December 2009Skapad av Ove Danielsson mån, december 14, 2009 15:10:35

Bankvatsstugan vid Röllingsbacken i början på 60-talet. Sedan dess har Gullan och Allan Joutsen rustat och donat på huset.

Anhalt Sjöstorp. Varningsmärket fins kvar. Även den gamla väntkuren finns kvar. Den har Alla rustat upp

Den gamla järnvägen gick genom Strandparken i Askersund fram till hamnen och båtarna.

Gullan har bott vid en smalspårig järnväg i en stor del av sitt liv. Hon har sett ångloken komma och gå. 1955 var det dock sluttuffat. Spåren efter tågen är bortsopade. Endast den gräsbevuxna banvallen finns kvar. Och väntkuren från anhalten Sjöstorp strax norr om Askersund.

Om inte Allan och Gullan Jutsen i Röllningsbacken , skött banvallen i alla år, hade det var småskog där i dag. Därmed hade också minnet av den gamla järnvägsepoken mellan Askersund-Lerbäck-Skyllberg varit helt bortsopad. Med undantag för väntkuren. Det lilla röda huset har Allan rustat och det pryder nu sin plats på berget ut mot Röllingen. Nästan dagligen passerar människor förbi paret Joutsens utbyggda banvaktsstuga där spåren drog fram.

”Under alla år vi bott här har vi klippt gräset på banvallen och rensat dikena. Det är 30 år nu. Många är intresserad av den gamla järnvägen och vill veta var spåren gick. Banvallen har tyvärr blivit svårframkomlig sedan man grävde för bredband. Det skulle inte vara några större problem att ordna en riktig fin cykel-och promenadväg på banvallen”, förklarade Gullan och Allan, när jag besökte dem häromåret.

Gullans mamma och pappa flyttade in i banvaktarstugan 1937. Då var Gullan endast fyra månader gammal. Pappa Gunnar var anställd vid järnvägen. Mesta tiden som banvakt på sträckan Ingelsby-Askersund.

”Vi barn fick åka med tåget till skolan på vintern. Men inte hem. Tåget hade svårt att komma igång igen om det blev stop i en backe. För at släppa av oss måste lokföraren stanna mitt i Sjöstorpabacken och den risken tog han inte”, berättade Gullan, roat.

När trafiken var som intensivast gick det fyra tåg om dagen i vardera riktningen.

”Varje dag under hela vår barndom stod jag och mina syskon på Banberget och vinkade åt lokföraren och eldaren. Tåget och allt som rörde sig kring järnvägen var ju en del av våra liv”, förklarade Gullan.

Gunar och Lilly Karlsson flyttade till banvaktstugan vid Röllningsbacken 1937. Ibland fiskade de kräftor. Visst är det en fin bild? Gunnar jobbade vid järnvägen

Från början bestod banvaktsstugan av ett rum och kök, samt en liten ladugård och en jordkällare. Allan och Gullan , har rustat och donat. Och byggt ut. Allan kom till Sverige som krigsbarn från Finland. Tillsammans med Gullan har han hittat sitt paradis vid kanten av sjön Röllingen. Under många år arbetade Allan som postbärare i Askersund. Gullan har hela sit vuxna liv arbetat inom vården. På senare år har hon roat sig med att skriva ner händelser från sin barndom i banvaktarstugan vid Röllningsbacken. Säkert skulle berättelserna passa i bokform.

PS! Kommentera gärna. Det skulle vara trevligt.

  • Kommentarer(1)//blogg.ovedanielsson.se/#post103