Oves Blogg

Oves Blogg

Länk till hemsidan:ovedanielsson.se

Länk till hemsidan: ovedanielsson.se

Karl-Magnus grundade Askersunds skolmuseum

November 2014Skapad av Ove Danielsson mån, november 03, 2014 09:18:55

Text med anledning av alla populära bild och filmvisningar i Askersund. Det är nostalgi av högsta klass. På torsdag (6/11) visar Leif Linus bilder på Folkets Hus och på lördag visar han idrottsfilmer i IFK Askersunds klubbrum på Solberga i samband med ett Öppet Hus.




Läraren Karl-Magnus Svensson var mannen som lade grunden för Askersunds skolmuseum. När han började fanns lokalerna centralt vid Stöökagatan. Efter lite rundflyttning finns nu samlingarna i Stadsparken. I den gamla kaffestugan på berget efter grusgången upp mot Klockargården.

Karl-Magnus var en verklig eldsjäl när det gällde att bevara lokalhistoria till eftervärlden. Han arbetade inte bara med ”sitt museum”, utan var också mycket aktiv i hembygdsföreningen. Och han hade åsikter om hur det gamla skulle bevaras. Det gällde då både byggnader, bilder och dokument. Ibland bjöds han på hårt motstånd.

”Gamla fotografier är värdefulla dokument. Det vittnar om en tid som gått, om människor och miljöer, om arbete, fest och vardag, om kultur för länge sedan”, förklarade Karl-Magnus, som jobbade hårt för att rädda de gamla bilderna.

Karl-Magnus samlade allt som hade anknytning till flydda tiders skolor. Men också mycket annat. Han efterlyste hela tiden gamla fotografier. Han befarade att de gamla bilderna var i farozonen. Och han fick också in många gamla klasskort. För att inte tala om bilder på alla gamla rektorer. På skolmuseet fanns under Karl-Magnus tid massor av bilder från Sydnärke.


Från Hembygdsgården, Karl-Magnus och Martin Appelgren

”De gamla bilderna måste räddas innan det är för sent. De gäller framförallt museer, hembygdsföreningar och andra bildsamlande institutioner. Men det gäller också enskilda. Säkert har många människor gamla fotografier i gömmor eller hängande på väggarna. Ring så kommer jag och hämtar”, var Karl-Magnus budskap.

Karl-Magnus fick enligt mej inte den uppskattning han förtjänade med sitt samlande. I mitt arbete på tidningen hade jag mycket med den då pensionerade läraren att göra. Vi hade många samtal om både gamla bilder och om hur staden styrdes. I stort sett varje dag kom han på redaktionen för en pratstund och frågor om det fanns några bilder han kunde få. Eller några överblivna tidningar. Allt samlade han i sitt kära skolmuseum. Ibland hjälpte jag honom att hämta tidningslägg på Rådhusvinden. Ingen på kommunen hade tid att hjälpa honom med att hämta lägg. För det skulle ske ganska omgående. Karl-Magnus var ivrig att få tag på fakta. Han hade problem med astma och det dammade ordentligt på den kalla vinden. Karl-Magnus vågade inte gå upp på vinden själv, med risk för ett astmaanfall. Tidningen hade skänkt alla sin lägg till kommunen och de placerades på vinden helt utan ordning. Nu finns läggen i bibliotekets källare i sorterat skick. Karl-Magnus satt ofta vindstrappan och letade efter uppgifter i de gamla tidningarna.

Karl-Magnus och jag utanför NA-redaktion. Vi hade många samtal. Som synes på bilden är det några år sedan.

Hade Karl-Magnus levt i dag, hade han säkert var mycket glad över att Leif Linus Larsson, tagit över hans stora passion att samla bilder till eftervärlden. Leif jobbar i samma anda som Karl-Magnus gjorde. Han har i dag en imponerande bildsamling som kommit från olika håll. Och han visar upp sina bilder och filmer. Ibland i egen regi och ibland med Föreningen Gamla Askersund som arrangörer. En del bilder som jag inte har själv till mina bloggar ställer Leif upp med. Det tar bara några minuter så har jag bilderna. Tidigare bodde vi granna på Närlunda. Nu bor jag på gården där skolmuseet fanns. Vi har haft någon några bild-och filmvisningar ihop och några väntar. Pratar ibland om hur vi ska gå vidare med samarbetet. Vi får se vad framtiden utvisar…

Kan väl också nämna att Leif fick Askersunds kulturpris för några år sedan för sin kulturhistoriska insats som bildinsamlingen ändå är.



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1174