Oves Blogg

Oves Blogg

Länk till hemsidan:ovedanielsson.se

Länk till hemsidan: ovedanielsson.se

Konstnärsbröderna Högberg

Februari 2010Skapad av Ove Danielsson ons, februari 03, 2010 00:07:03

Askersundsbröderna Anders och Sven-Erik Högberg gjorde gjorde sig kända långt utanför landets gränser med sina vackra smycken.

Under 80-talet utvecklade en Anders en ny teknik. Han började väva med silvertråd och guldinslag på en miniatyrvävstol som han själv konstruerade. Så här vacker blev Anders karamellburk.

Askersundsbröderna Anders och Sven-Erik Högberg gjorde under många år stor succé vid utställningar landet runt med sina vackra silver-och guldföremål. Konstkritikerna öste beröm över de båda. Svenska skrev en gång att bröderna Högbergs smycken bildade en egen skola. Arbetet skrev att Högbergs smycken blivit en klassiker.

Sven-Erik utbildade sig till silversmed medan storebror Anders valde guldet som sin specialitet.

”Sven-Erik berättade i hemlighet för mej att han tänkte bli silversmed eller urmakare. Jag bad honom då att bli silversmed så att jag kunde bli guldsmed” berättade Anders , 50 år efter det livsavgörande samtalet.

Som nummer sex och sju i en syskonskara på åtta barn föddes Anders och Sven-Erik. Pappa Sven var provinsialläkare i Askersund och gift med Elsa Höjer. Fortfarande är föräldrahemmet Rödegård i familjens ägo. Mats en yngre bror till båda och hans hustru Gunilla tog över huset. Tyvärr finns ingen av de tre bröderna kvar i livet längre.

Rödegård i Askersund var brödernas föräldrahem. Huset finns fortfarande i familjens ägo. Pappa Sven var provinsialläkare.

Anders tog studenten 1942 och funderade över att utbilda sig till arkitekt eller journalist. Under sin militärtjänstgöring drabbades han av TBC. Anders fick ställa in sina yrkesplaner och vara konvalescent fram till krigsslutet 1945. Sven-Erik var bara 15 år vid krigsutbrottet. Efter realexamen ville han ut och jobba. Han arbetade på mekaniska verkstäder och som yxkarl i Älvdalen. En sommardag 1945 mötes de båda bröderna på balkongen i föräldrahemmet Rödegård i Askersund. Det var då de enades om att bli silver-och guldsmed.

”Pappa var inte särskilt förtjust i att vi skulle satsa på ett konstnärligt yrke. I familjen fanns starka akademiska traditioner. Under mina långa konvalescent tappade jag lusten för att plugga”, har Anders berättat.

Bröderna Högbergs pappa Sven var inte särskilt förtjust över sönernas yrkesval till att börja med.

Båda fick lärlingsplatser i Stockholm. Det gav utmärkta möjligheter för bröderna att tillägna sig gedigen hantverksutbildning. I början av 50-talet öppnade bröderna en silversmedja i Göteborg. Det var i Sven-Eriks lilla lägenhet på Bergsgatan i Haga som de första smyckena tillverkades och såldes. Via Johanneskykogatan i Masthugget och Engelbrektsgatan vid Avenyn hittade silversmederna den lokal som kom att bli deras arbetsplats under massor av år.

Bröderna deltog i en mängd samlingsutställningar både i Sverige och utomlands, bland annat i Paris och New York. Bara vid två tillfällen hade bröderna utställningar i hemstaden Askersund. En 1978 och en på 90-talet.

Själv kände jag bröderna bara flyktigt genom mitt jobb som journalist. Men deras yngre Mats kände jag väl. Vi har haft mycket trevligt tillsammans. En vänlig och trevlig man som dock var mycket tveksam inför den nya datattekniken och framförallt E-posten. Vi hade mycket roligt åt det många gånger för att inte tala om hans fru Gunilla som fick rycka in när det gällde tekniken. Och ibland var hon inte hemma. Då blev det problem.

Mats ringde mej ibland på redaktionen och ville lämna något papper. Jag uppmanade då honom att E-posta över det hela, men då visste jag att inom fem minuter kom Mats cyklande med pappret från Rödegård. Stället ligger inte så långt från redaktionen. Han skulle ändå in på stan…

Mats Högberg var en trevlig man. Men gillade inte alla nyheter, som E-post.

Men det var alltid trevligt när han kom med sin cykel och sin basker på huvudet. Vi hade alltid mycket att tala om. Och visst var han stolt över sina bröder och det med all räta.

PS! Kommentera gärna. Det skulle vara trevligt.

  • Kommentarer(14)//blogg.ovedanielsson.se/#post147