Oves Blogg

Oves Blogg

Länk till hemsidan:ovedanielsson.se

Länk till hemsidan: ovedanielsson.se

Min tidningskrönika 9 oktober

Oktober 2016Skapad av Ove Danielsson sön, oktober 09, 2016 23:16:30

Älgjakten är högaktuell just nu. Många jägare har väntat på den jakten hela året. Från älgjakten har jag många minnen, trots att jag inte är jägare. Men jag har varit med på några jaktträffar som journalist dagen innan det har varit dags att gå ut på passen. Kan jämföra det med mina år som lagspelare i idrott och omklädningsrummen. Klart snacket var lite allvarligare i jaktlagen än i omklädningsrummen. Jaktlagen skrek aldrig heller ”nu går vi ut och tar dom”. Vad jag minns.

Som journalist var det alltid viktigt att få tag på den som hade skjutit den första älgen på morgonen. Tidningen krävde att få in den grejen snabbt. Men det var inget lätt jobb att börja ringa ut till jaktlagen. Minns vid ett tillfälle när de ringde från tidningen att ett jaktlag i Åsbro fällt en älg jättesnabbt och att jag skulle kolla. Kände en person i jaktlaget som jag ringde och frågade om han visste något.”Det var jag som sköt”, blev det överraskande svaret. Tror jag gick och köpte en Penninglott efter det samtalet.

Själv blev jag inblandad i älgjakten genom att jag hade jobbat vid Slakteriföreningen som ung. Folk ringde och ville ha hjälp med styckning. Att jag hamnade på Slakteriföreningen var för övrigt en ren tillfällighet. Hade en syster som jobbade där och butiken saknade en springgrabb. Hon hade väl snackat in mej. Jag hade precis slutat skolan och var mycket kräkmagad så det absolut inget lämpligt jobb. Fick lunchen förstörd på den tiden bara om en råtta sprang över gården. Och det gjorde råttor på den tiden

Styckningsplatserna var inte alltid så välplanerade. Ofta var det trånga källare och garage. Vid något tillfälle ringde ett mindre jaktlag om jag vill hjälpa till med att stycka en älg. När jag kom dit hade gänget redan börjat fira det hela lite för tidigt. Och det var en verklig stor älg de hade fällt. Efter några utslitna fogsvansar insåg det glada gänget att frysarna inte skulle räcka till. Då kom en av jägarna på att åka till varuhuset i Rönneshytta och köpa en ytterligare frys.

Minns också att det ringde en person från den norra kommungränsen en fredagskväll om jag ville komma och stycka. Frågade vad det gällde. Svaret blev fyra grisar och några halvor nötkött. Tackade nej omgående. Det var också vid det tillfället jag bestämde mej för att det fick vara nog med styckning i bygderna. För det handlade aldrig om pengar som ersättning utan bara om någon köttbit. Och jag är den ende köttätaren i hushållet så en köttbit skulle räcka ett halvår.



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1545