Oves Blogg

Oves Blogg

Länk till hemsidan:ovedanielsson.se

Länk till hemsidan: ovedanielsson.se

När skolmaten kom till Askersund

December 2016Skapad av Ove Danielsson ons, december 28, 2016 19:39:54

Alla barns rätt till gratis skolmat var en het potatis på 40-talet. Något som i dag är en självklarhet. Visst klagas det på skolmaten ibland men alla kan inte tycka om allt. Tycker jag. I Hammar – som då var en egen och rik kommun-hade infört gratis skolmat till alla barn innan befolkningsutredningen kom med sitt förslag i början på 40-talet. Men i Askersund var det segare. Det skulle bli för dyrt och leda till en skattehöjning på minst 10 öre. Oron var stor. Det handlade om 200 barn.

Förslaget kom från statliga befolkningsutredningen, som sedan sändes vidare på en remissrunda. Rektor Frendel i Askersund hade inget emot att barnen från landet fick ett ordentligt mål lagad mat, men varande för att förslaget skulle innebära betydande ekonomiska konsekvenser. Och barnen hade ändå med sig termosflaskor med varma drycker så helt nödvändigt var det inte.

Rektorn var också helt motståndare till att göra förslaget obligatoriskt mot föräldrarnas vilja. Bruttokostnaderna för måltiden hade beräknats till 50 öre per barn. Staten skulle stå för större delen av kostnaden. I utredningen påpekade man skolmåltiderna hade vuxit ut till en av skolans viktigaste socialpedagogiska uppgifter.

Elever i de högre skolorna i mindre samhällen hade inget behov av skolmat enligt rektorn. För dess var det bättre att gå hem och äta den mat de var van vid. Ett stort problem var att ordna fram måltidslokaler och pengar till personalen framhöll rektorn i sitt yttrande. Skulle alla äta på skolan skull de uppstå köer och väntetider för barnen . Frukostrasterna skulle inte räcka till. Enligt rektorn skulle det inte vara särskilt trevligt. Hans förslag var att lägga ut skolmåltiderna på privata restaurangägare.

En del elever hade precis som nu behov av särskild diet. Frendel menade att det inte var troligt att föreståndarinnan för skolbespisningen hade möjlighet att anpassa dieten.

Rektorn slutade sitt yttrande när det gällde just dieten med :”Särskilt om det då gäller blyga och försagda barn som inte vågat hålla sig framme, så är nog fara värt att de kommer i ett ofördelaktigt läge, än om den moderliga omsorgen finge bestämma deras matsäcks innehåll.”

En tillbakablick visar att det redan på 1800-talet i Sverige fanns privata organisationer som serverade mat åt fattiga barn. 1941 föreslog den så kallade befolkningsutredningen Sveriges riksdag att införa skolfrukost för skolbarnen. 1946 startade denna verksamhet. Kommuner som på den tiden serverade skolfrukost fick på särskilda villkor bidrag till verksamheten. Detta statsbidrag minskade efter hand för att 1966 försvinna helt. Därmed blev skollunchen en rent kommunal angelägenhet. De som verkade för att eleverna skulle få ett ordentligt mål mat mitt på dagen hade naturligtvis ett syfte med detta, att eleverna skulle orka med skolarbetet. Skollunchen blev ett slags symbol för de vuxnas, skolpersonalens omsorg om barnen.

I Askersund serverades skolmaten i restaurang Sundsgården. Eleverna fick gå på led från Kyrkskolan (Hamnhuset-Lindbogården) till serveringen. Det fanns en regel som sa att barn som hade mindre än tre kilometer till skolan varken var berättigade till skolmat eller skolskjuts. För mej fattades det 500 meter för att kunna utnyttja skolförmånerna. Men någon stans skall väl gränsen dras, även om det nu drabbade mej. Skolbussen åkte förbi mej varje dag när jag gick eller sprang till skolan. En lite märklig upplevelse, men det gav mej lite grundkondition som jag haft nytta av.



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1591