Oves Blogg

Oves Blogg

Länk till hemsidan:ovedanielsson.se

Länk till hemsidan: ovedanielsson.se

Min tidningskrönika 30 juni

Juni 2019Skapad av Ove Danielsson tis, juli 02, 2019 09:26:16

Hoppas ni haft en bra midsommarhelg. Björkvallen i Åmmeberg är den stora festplatsen för midsommarfirande i syd nu för tiden. I år var det storpublik vid idrottsplatsen. Programledare var Åsa Karlson från Systrarna K. Förr var det Stjernsund som gällde. Hemvärnet av alla föreningar var arrangörer. Vet inte varför? Mina personliga minnen är mest från Stjernsund. Jag var ung och det var fest. Ja, ni vet…

På slottstrappan uppträde storheter som Sven-Bertil Taube och Moncia Zetterlund. Vi unga var nog mera intresserad av vad som skulle hända på kvällen när skymningen börja lägga sig över slottsparken och populära Cool Candys körde igång på dansbanan. Det gick bussar från stan ut till slottet. Bussarna var fullsatta och turerna dit var nästan lika festliga som själva festen. Turerna tillbaka till stan var inte så välbesatta. Manfallet var stort. En del kanske blev trötta under kvällen och blev kvar i parken. ”Ordentlig” som jag är följde jag med bussen hem istället för att gå från Stjernsund.

Askersund har också haft premiär för ”Sommarmusik i Askersunds hamn”. Även där var Åsa Karlson och hennes syster Karin programledare. Tur att Askersund har systrarna K som ställer upp i olika sammanhang på hemmaplan. Åsa känner jag sedan hon var liten. Hennes pappa Sten var golfbanekonsulent. Han hade planer för en golfbana i Åmmeberg och det blev också så. Skulle ta några bilder på Sten med en golfklubba. Men det fanns ett problem. Åsa ville vara med på alla bilderna. Men med lite list lyckades vi ändå ta bilderna.

Åsa har berättat för mej att hon hade premiär för ”Sommarstunderna” i hamnen på den gamla scenen. Nu fick hon chansen att göra samma sak på den nya scenen. Det har varit olika namn på tillställningarna i hamnen. När Askersunds egen storsångare, Bertil Boo, kom till hamnen var namnet ”Trivselkväll”. Bertil drog alltid storpublik. Halva publiken stannade efter framträdandet för att tala med honom. De kände honom från hans uppväxt eller från skolan. Bertil hade inte samma minnen, men han höll god min med för att inte verka stöddig. Bertil berättade för mej att vid en turné på äldreboenden i Norrland kom en man fram till honom och tackade. Samtidigt förklarade mannen att han aldrig trott att skulle få träffa Harry Brandelius i verkligheten. Bertil tog inte det särskilt hårt.

Ibland kom han in på redaktionen och sjöng ”I en röd liten stuga” för mej som en vänlig protestsång. När jag växte upp var vår lilla stuga röd, men farsan gjorde som så många andra. Han spikade på så kallade ”fattiglappar” (vita eternitplattor) för att få upp den rätta värmen i den dragiga kåken. Bertil tycket det var mycket tråkigt. Det skulle var en röd liten stuga.



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1974