Oves Blogg

Oves Blogg

Länk till hemsidan:ovedanielsson.se

Länk till hemsidan: ovedanielsson.se

Kvällsdis över Multen

Juli 2009Skapad av Ove Danielsson fre, juli 03, 2009 00:15:46

Multen i Rönneshytta är Sonja Öhrman-Erikssons badsjö. Här tillsammans med glaskonstnär Annete Alsiö

Sonja har gjort många vackra keramiksaker genom åren. Skålen är bara ett exempel

Sonja är också en mycket skicklig träsnidare. Hon har bland annat gjort världsstjärnan i löpning Gunder Hägg, som träfigur.

Det har alltid varit trevligt att besöka Sonja i Lerbäck. Den här bilden tog Håkan Risberg på NA lite påpassligt.

När kvällsdiset lägger sig över sjön Multen i Rönneshytta händer det något med människorna som bor där. Många vet inte om det själva. Konstnär Sonja Öhrman-Eriksson, är helt övertygad om att den lilla trollska sjön påverkar människors själ och liv.

Sonja växte upp på 20-talet vid Norra Simonslund hos sin mormor Elin Holm. Det finns bara rester kvar av Sonjas barndomshem. Men när hon har möjlighet åker hon fram till Multen. Förr vandrade hon också i skogen runt sjön. Sonja bor sedan lång tid tillbaka i Lerbäck.

”Mormor betydde allt för mej. Mamma ville inte veta av mej så mormor Elin fick ta hela ansvaret för mej” berättade vännen Sonja, för mej en gång.

Sonja har sedan 1940-talet skapat mycket vackra keramiksaker, skulpturer, textilier, träfigurer, målningar, sagoböcker med teckningar, och mycket annat. Sonja är en av de mest mångsidiga konstnärer som finns i Sydnärke. Och då ska man ha klart för sig att hon alltid fått hålla till med sitt konstnärskap i källaren i sin bostad.

”När jag började var det fult med konst. Bor man på en liten plats som jag alltid gjort , så betraktas man som lite underlig. Minns att jag fick gömma mina träskulpturer i kökssoffan. Min man skämdes för att jag höll på med konst”, har Sonja , berättat för mej vid något av mina många besök hos henne.

Både under åren som jag jobbade vid tidningen, men sedan jag slutat har Sonja och jag haft kontakt. Det har alltid varit trevliga möten och samtal. Hon gillar mej och jag henne.

”Att arbeta med konst betyder gör att jag får utlopp för allt man upplever så starkt av färger, stämningar och nyanser. Redan som fyraåring gjorde jag min första träskulpturer, som sedan blev mina leksaker”

Sonjas konstnärskap är lite märkligt och udda. Från att ha fåt gömma konst i kökssoffan, hamnade hon i slutet på 40-talet på konstfack i Stockholm. Hon fick helt enkelt en friplats.

”En konstprofessor vid konstfacket ringde och frågade om jag ville komma. Det var mitt livs lyckligaste ögonblick. Helt plötsligt fick jag ägna mej ostört år konsten på heltid”, omtalade Sonja för mej en tår i ögonvrån.

När jag hälsat på Sonja i Lerbäck har ofta tagit fram sitt munspel eller sin cittra för att bjuda mej på några läsarsånger. Hemma i villan har Sonja massor av konst som hon skapat. Hon börjar bli lite till åren och är lite orolig för vad som kommer att hända med hennes konst en gång i tiden. Hon har alltid haft lite svårt för att omsätta sin konst i pengar. Sonja är också en mycket känslig person som både har lätt till skratt och tårar. Hon har helt enkelt svårt för att skiljas från sina skapelser.

Vi pratades vid för en tid sedan. Hon var lite orolig för sin konst. Jag tog kontakt med kultur-och fritidsnämndens ordförande Lennart Andersson, som tillsammans med personal på kontoret besökte Sonja för att diskutera. Det blev hon mycket glad över. Att kommunen och politikerna var intresserade. Fortsättning på de samtalen lär säkert fortsätta.

PS! Kommentera gärna

  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post34