Oves Blogg

Oves Blogg

Länk till hemsidan:ovedanielsson.se

Länk till hemsidan: ovedanielsson.se

Hospitalsgatan gör inte skäl för namnet

Februari 2018Skapad av Ove Danielsson tor, februari 22, 2018 19:03:43

Kring namnet Hospitalsgatan i Askersund har det funnits en del spekulationer. Vännen Leif Linus har dock löst gåtan med gatunamnet genom gamla kartor. Namnet var förr Nya Kyrkogatan, men ändrades sedan till Hospitalsgatan. Anledningen till det var att en av byggnaderna vid Sofia Magdalena användes för skola och hospital. Byggnaden uppfördes några år efter den stora branden 1776. Tomten som i övrigt var obebyggd sträckte sig ner till nuvarande Hospitalsgatan. Några har varit helt säkra på att det låg ett hospital vid Hospitalsgatan 12 B i korsningen med Lilla Bergsgatan. Gamla askersundare har sagt att huset allmänt gick under namnet ”hospitalet”. Där av också gatunamnet. Men jag har också hört andra varianter på placering av hospitalet, då ut mot Storgatan. Ungefär så.

Hospitalsgatan in till höger. I hörnet Winerkonditoriet.
Bild från Leif Linus samlingar. Han har också copyrighten på bilden.


Trots sjukhusstämpeln har Hospitalsgatan varit en mycket frisk gata med massor av aktiviteter. En del finns kvar, som i Missionskyrkan och Elimkyrkan. Tidigare fanns ju också Frälsningsarmén att besöka om det skulle vara så. Armén har nu förvandlats till hyreslägenheter. Edlunds järnhandel är också mycket välbesökt. Man kan säga att det är gammal fin institution när det gäller byggmaterial i Askersund. Askersunds-Tidning fanns också vid gatan, liksom plåtslageriet.

PS! Mer text och flera bilder finns på na.se-Nyheter-Askersund-Oves blogg



  • Kommentarer(1)//blogg.ovedanielsson.se/#post1793

Norströmsgatan

Februari 2018Skapad av Ove Danielsson lör, februari 17, 2018 15:35:05

Vyn från toppen av Norströmsgatan mot Landskyrkan är nog en av Askersunds mest avbildade platser. Kyrkan ligger mitt i öppningen på andra sidan sundet. Perfekt för fotografering och teckningar. Men Norströmsgatan har bidragit med så mycket mera under årens lopp. Utmed gatan fanns stans stora industrier en gång i tiden, som Askersunds Trikåfabrik, Askersundsverken i korsningen Norströmsgatan-Trädgårdsgatan, och Askersunds kvarn.

Bild ur Leif Linus samling från slutet av 1800-talet.

Mitt minne från kvarnen är att en av jobbarna, Gustav Fors, kom släpande upp för backen med sin trehjuling fullastad med tunga mjölsäckar varje dag. Säckarna skulle lastas på bussarna vid busstationen. Hade arbetsmiljöverket funnits på den tiden hade nog Gustav snabbt fått upphöra med sitt slit. Gustav var precis ingen atlet. Själv cyklade jag till bussarna med paket på en tvåhjuling och tyckte det var tungt. Men insåg snabbt att det var en bagatell mot Gustavs slitgöra.

PS! Fler bilder och mera text finns på na.se-Nyheter- Askersund-Oves blogg



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1792

Min tidningskrönika 11 februari 2018

Februari 2018Skapad av Ove Danielsson mån, februari 12, 2018 09:42:53

Nostalgi har blivit modernt om man säger så. Bildvisningen av Kvarteret Garven i Askersund för någon vecka sedan lockade runt 300 personer till Sjöängen. Folk kom såg, njöt och framförallt mindes när det dök upp hus och personer på filmduken. Styrelsen i Föreningen Gamla Askersund hade gjort ett stort jobb med att få fram vilka som ägt och bott i husen. Släktforskare Strömberg måste ha tillbringat åtskilliga timmar i arkiven. Och som vanligt hade vännen Linus hitta bilder.

Själv bor jag på en trevlig liten kulturgård mitt i stan. Carlstens gård. Beviset på att det handlar om kultur är en informationsskylt på väggen ut mot Stöökagatan. Har läst att ett av de tre husen på gården är byggt schweizerstil. Anledningen till att stilen kallas schweizerstil är att den ursprungliga idén hämtades från den lantliga trähusbebyggelsen i Schweiz. Jag är ingen expert på hus men har googlat. Och jag har inte hamnat där för att jag är någon kulturell höjdare. Sålde vårt hus och behövde en hyreslägenhet. Konstigare än så var det inte och det blev bra. Ägare är Askersundsbostäder. Bostadsrätt är inget för mej. Vill ringa till vaktmästare Stefan på bostadsbolaget när det blir något fel.

Som gammal journalist har jag hamnat helt rätt i vårt boende. En gång i tiden startade Carl Isaak Fahlgren Askersunds-Tidning i det hus vi bor . Inte för att jag känner historiens vingslag när jag sitter i rummet där jag sitter och skriver mina krönikor och bloggar, men det känns trevligt ändå. I dag används nämligen den gamla reaktionen till några sovrum. Inget vittnar om att Carl Isaak styrt och ställt i lägenheten förutom en liten detalj i trappuppgången. Där finns luckan kvar där redaktörerna lämnad ner sina manus till tryckeriet i källaren. De fina redaktörerna ville inte bli smutsiga av trycksvärta. När tryckeriet försvann förvandlades rummet till fiskaffär. Jämfört med förr används rummet nu till något så banalt som torkrum för tvätt. Så kan det gå.

Sam Carlsten bildade Hemvärnet i Askersund

En legendarisk ägare till gården var stadskamrer Sam Carlsten. Träffade och pratade med honom ibland när han blivit pensionär. Minns vid ett tillfälle då jag skulle intervjua honom om Hemvärnet i samband med ett jubileum. Sam hade tagit initiativet till att bilda Hemvärnet. Mötte honom på trappan till sin lägenhet. ”Roligt att du kom, men lugna dej en stund. Ska bara uträtta en sak” förklarade Sam. En kvart senare kom han ut på trappan i full Hemvärnsmundering. Och jag som bara skulle göra en kort intervju med en civil bild.



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1791

Två små fåglar på en gren av Frykman

Februari 2018Skapad av Ove Danielsson lör, februari 10, 2018 10:36:35


Melodifestivalen på TV har blivit en verklig tittarsuccé de senaste åren. Miljontals svenskar följer programmet. Jag är ganska säker på att min gamle bekant Erik Frykman, hade funnits med i Sverigeuttagningarna om det varit aktuellt på hans tid. Eriks populära schlagers finns fortfarande med i allsångshäften och sjungs så fort det drar ihop sig till allsång någonstans. Han var medansvarig till evergreens som ”En dörr står på glänt”, ” I en grönmålad båt”, ”Två små fåglar på en gren” och sist men inte minst ”En röd liten stuga ner vid sjön”.

Schlagerförfattare Erik Frykman fick inte bo i en röd stuga vid sjön när han flyttade till Askersund på 70-talet, men ibland dök det i alla fall upp en grönmålad båt i vattnet utanför köksfönstret vid Sundsgatan. Själv bodde Erik med fru Marie under ett antal år i en gul liten stuga i Askersund alldeles intill vattnet vid Sundsgatan.
PS! Ytterligare text och bilder finns på na.se-Nyheter-Askersund -Oves blogg



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1790

Lisa och Jasmin lockade folk till Borgmästareholmen

Februari 2018Skapad av Ove Danielsson ons, februari 07, 2018 14:16:27

Under årens lopp har det gjorts många försök att locka folk till Borgmästareholmen i Askersund. För drygt 30 år sedan försökte Lisa och hennes kompis Jasmin att få folk till holmen på sitt vis. Lisa och Jasmine var två norrlandsgetetter. De gick fritt på holmen tillsammans med två andra getter, Ulrik och Ulrika. Lisa lämnade fyra liter mjölk till arrendatorn på holmen, Erland Nelson, varje dag. Han hade också en passagerarbåt med namnet Älvan. Det här var innan bron till holmen fanns.



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1789

Stadspumpar i Askersund

Februari 2018Skapad av Ove Danielsson tis, februari 06, 2018 14:26:47


Askersundarna hade en gång i tiden minst tre kommunala pumpställen att välja på för att få friskt vatten. Trots närheten till sjön. Några vattenledningar fanns ännu inte i stan. Pumparna var ett pittoreskt inslag i stadsbilden. Men också mötesplaster för stadens ungdomar. Där fanns tillfälle för alla pojkar att visa sina chevalereska anlag genom att hjälpa flickorna med vattenpumpningen. I många fall blev vattenpumpningen helt avgörande för en fortsättning av bekantskapen, som senare ledde till äktenskap. När vattenledningarna kom blev det betydligt svårare för pojkarna i Askersund att imponera. Har inte riktigt kläm på vilka metoder som användes efter pumpepoken….
PS! Fler bilder och mera text finns på na.se-Nyheter- Askersund.Oves blogg



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1788

Inget förbud mot att mata fåglar i Askersunds hamn

Februari 2018Skapad av Ove Danielsson fre, februari 02, 2018 14:20:35

Förslag om revidering av de allmänna lokala

ordningsföreskrifterna – förbud mot att mata fåglar

-----------------------------------------------

Kultur- och tekniknämnden har genom beslut föreslagit att kommunen i de allmänna lokala ordningsföreskrifterna ska införa ett förbud mot att mata fåglar i hamnområdet undersommarmånaderna.
Kommunledningsförvaltningen har utrett ärendet, men kan inte se att skälen för ett förbud mot att mata fåglar är tillräckliga för att ordningsföreskrifterna ska kompletteras enligt kultur- och tekniknämndens förslag. Förvaltningen bedömer att problemen med fåglar och bristfällig renhållning i hamnområdet inte varit av den digniteten

Att ett formellt förbud mot matning skulle vara aktuellt att införa. Däremot kan en åtgärd från kommunens sida vara att sätta upp skyltar i hamnområdet med budskapet att matning av fåglar undanbedes, för att skapa en trivsam miljö.



  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1787

Publikjubel för Hamlet i Askersund

Januari 2018Skapad av Ove Danielsson ons, januari 31, 2018 09:16:36

Askersund har fått en film-och teaterscen i Sjöängen som får beröm av de flesta. Har varit på föreställningar där artister varit smått lyriska över scenen och huset. Det är väl bara att hoppas på att verksamheten framöver blir så bra som ansvariga tänkt sig. Att det kommer mycket folk till arrangemangen. Vårens program bjuder på en stor blandning av musik, teater och film. Det är bara att önska lycka till. Hur som helst, Askersund var på 1830-talet en mycket bra teaterstad. Det var klent med det scentekniska men det hindrade inte de resande teatersällskapen från att servera självaste Shakespeare inför en tacksam publik.

Jag har läst en gammal artikel om en Hamletföreställning i Askersund som blev lite udda. Teaterbandet kom körande till stan en förmiddag med ambitionen att spela samma kväll. Någon annan lokal än en lada fanns inte att tillgå. Kruxet var att tiden inte medgav att bygga upp en scenestrad och följaktligen kunde man heller inte ordna till den klassiska falluckan genom vilken Hamlets faders vålnad skulle försvinna. Teaterdirektören slet sitt hår, men då fick inspicienten en lysande ide. Eftersom det var jordgolv i denna veritabla teaerlada var det lätt att i ett hörn gräva en grop. Lagom för Hamlets faders sorti. Det gällde bara att täcka över gropen med ett trälock, som vålnaden i rätt ögonblick så omärkligt som möjligt kunde sparka undan.

Teaterdirektören var mycket nöjd med det betydelsefulla scenarrangemanget. Det hade klarats ut med hjälp ett par flinka spadar. Scenarbetarna hade dock nöjt sig med att gräva en två alnar djup grav. Den långe skådespelaren uppmärksammade teaterchefen på att gropen inte var nog djup. Den borde vara tre alnar. Teaterchefen var helt kallsinnig till varningen och menade att skådespelaren kunde huka sig. Det gällde att inte vara för bekväm på landsortsteatrar.

Så gick ridån åt sidan och snart var stunden inne för första aktens dramatiska höjdpunkt. Mötet mellan dansprinsen och hans faders ande på Kronobergs slottsvallar. Med ihålig stämma avslöjade vålnaden de välbekanta, ruskiga omständigheter kring sin bortgång. ”Farväl, farväl! Förglöm mej ej! mässade spöket, medan det skred mot trälocket. Med en lätt knix med foten förpassades locket åt sidan, och sedan dykningen ner i gropen. Men i nästa stund steg ett vrål upp ur avgrundens djup. En spottande och svärande vålnad blev åter synlig. Han hade hävt sig halvvägs upp på kanten av gropen fruktansvärt arg.

Publiken satt slagen av häpnad och särskilt sådana som kunde sin Shakespeare. Vad hade flugit i vålnaden? Jo saken var den att det hade regnat duktigt hela eftermiddagen och mycket vatten hade läckt ner i den ordningsställda avgrunden. Spelet måste gå vidare, en helig regel för teaterkonstens utövare. Det ansåg åtminstone Hamlet som oförskräckt deklamerade på: ”Förglömma dig! Nej, arma ande, nej! Så länge detta yra klot har minne”. Vålnaden däremot gav tusan i de klara scenanvisningarna om att han borde förbliva i avgrundens svavelångor. Trots direktörens väsande förbannelse ur kulissen ändrade Hamlets fader upp ur gropen och klafsade över scenen drypande av lervatten. Och aldrig har Shakespeare inkasserat ett sådant publikjubel som den gången i Askersund

  • Kommentarer(0)//blogg.ovedanielsson.se/#post1786
Nästa »