Oves Blogg

Oves Blogg

Länk till hemsidan:ovedanielsson.se

Länk till hemsidan: ovedanielsson.se

Min tidningskrönika 27 augusti 2017

Augusti 2017Skapad av Ove Danielsson mån, augusti 28, 2017 10:18:29

Kräftfisket är nu i full gång i Vättern. Ett fiske som lockar många. Ibland allt för många. Det har periodvis också varit stökigt ute på sjön när det gäller det fria fisket. Tycker själv att det finns kräftor så att det borde räcka till en kräfta åt alla utan bråk.

Men det har varit andra tider för kräftfiskarna i Askersund. I början på 50-talet utrotade pesten flodkräftorna i Alsen. Många gamla fiskare drömmer förmodligen mardrömmar än i dag om pesten. Det fanns helt plötsligt inte ett liv i burarna. Kräftfisket var stort på den tiden, med fiskare från Hagabadet in till hamnen och runt Borgmästareholmen. Och förstås också båtfisket ute i sjön. Det var lite av folkfest.

En som tog pesten och bristen på flodkräftor mycket hårt var källarmästare Sand på Statt i Askersund. Han hade alltid ordnat med kräftsupéer som lockade många gäster och var en fin inkomstkälla i verksamheten. Helt plötsligt var det ingen av leverantörerna som ringde och ville sälja. Sand fick jaga kräftor över hela Mellansverige får att få ihop till några supéer.

Mitt intresse för fiske har alltid varit mycket begränsat, utom när det gällde kräftfisket. Det var visserligen länge sedan jag höll på med det, men under min uppväxt några meter från Gårdsjöns strand fiskade jag ibland. Då var det flodkräftor det gällde. Nu handlar de mesta kräftfisket om signalkräftor.

Minns att det var många som ville komma och fiska kräftor hos oss, men farsan var restriktiv. Han tyckte att man bara skulle fiska för eget behov och inte göra affär av det hela.

Farsan stora intresse var att hänga upp färgade lampor i träden när vi hade kräftfest. Det skedde vid ett tillfälle per säsong. Själva fisket var han aldrig intresserad av, utan mera det konstnärliga runt kräftkulturen. Minns inte om han ens åt kräftor? Att koka kräftor var omöjligt för honom. Det stod han inte ut med. Sådan uppväxt hade jag när det gäller kräftor. Morsan fick ta hand om kokningen trots svår ångest. Minns inte om hon använde mörka solglasögon när hon tömde i kräftorna i det kokheta vattnet. Om inte, skulle hon ha haft det för att slippa se ”eländet” att tömma ut levande djur i hett vatten.

Vad jag förstår finns fortfarande det kräftor kvar i Gårdsjön, men då handlar det om signalkräftor. Jag är själv inte någon stor kräftkännare. Brukar själv köpa någon låda kräftor från något främmande land.

  • Kommentarer(0)

Fill in only if you are not real





Följande XHTML-taggar är tillåtna: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS-mallar och Javascript är inte tillåtna.