Oves Blogg

Oves Blogg

Länk till hemsidan:ovedanielsson.se

Länk till hemsidan: ovedanielsson.se

Min tidningskrönika 24 febru 2019

Februari 2019Skapad av Ove Danielsson sön, februari 24, 2019 17:35:23



Nästan dagligen läser man och hör i media om stora avgångsvederlag, höga politikerlöner och enorma direktörslöner. Förhoppningsvis gör alla skäl för sina pengar, men jag tycker ändå det borde finnas någon övre gräns hur mycket pengar man kan få ut. Kanske ”bara” några miljoner om året. Jag skriver bara med av omtanke de ”drabbade” utan att vara det minsta avundsjuk. Har själv satsat på Europatipset som nu är uppe i 200 miljoner.

Har funderat över vad de gör med alla pengarna utan att tappa kontakten med vardagslivet. Det måste vara jobbigt. Trots att man har mycket pengar skulle jag exempelvis inte vilja åka köpa nytt kök varje månad, byta hus, åka på dyra resor, skaffa nya bilar, köpa nya kläder och ständigt äta på dyra restauranger. Sådant måste ta på krafterna. Klart att det också går att samla lite pengar på hög men det verkar inte så roligt.

Hur som helst skulle inte jag orka och jag behöver heller inte oroa mej. Har aldrig varit i närheten av den världen. Men jag har så jag klarar mej. Köper en pizza ibland, semlor av torghandlaren och någon pilsner när det passar.

Intresset för vad folk tjänar är annars stort. Det minns jag från mitt jobb som journalist. Sidor som berättade om vilka som tjänade mest blev mycket lästa. För att inte tala om årets ”bestseller”, Taxeringskalendern.

Mina första jobb gav inte särskilt mycket pengar, men de behövdes. Jobbade på Askersunds bryggeri på sommarloven. Vid några tillfällen var jag vid Sohlbergs Ost. Uppgiften var bland annat att vända stora ostar på hyllorna i butikens källare vid Väderkvarnsgatan. Man skulle göra så enligt ägaren. Osten skulle hanteras med varsam hand. Lönen för oss springgrabbar i Askersund på den tiden var 50 kronor i veckan. Handlarna hade ingått i någon slags kartell. I dag vore sådant straffbart. Tänker då på asfaltsfirmorna som gjorde upp om priser även om det är lite långsökt.

Under tiden jag jobbade på tidningen blev det krav på lönesamtal. Var aldrig riktigt bekväm med det. Sitta och slå sig för bröstet för att få högre lön. Tyckte alltid att om cheferna var nöjda med jobbet så kunde de ge mej några kronor extra utan att samtala med mej. Om inte så var det inget att göra åt det. Vid ett tillfälle blev jag kallad till Örebro för lönesamtal med hygglige chefen Krister. Undrade vad jag skulle parkera bilen vid tidningen för att slippa böter. Krister förklarade var jag skulle stå. Jag fick 200 kronor i påslag. När jag kom ut satt det en böteslapp på 200 kronor på rutan. Snopet, men Krister tog hand om böteslappen vänligt nog. Han kände sig skyldig och tyckte förmodligen synd om mej. Att bli blåst på hela löneförhöjningen.



  • Kommentarer(0)

Fill in only if you are not real





Följande XHTML-taggar är tillåtna: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS-mallar och Javascript är inte tillåtna.