Oves Blogg

Oves Blogg

Länk till hemsidan:ovedanielsson.se

Länk till hemsidan: ovedanielsson.se

Vargjakt i Stora Forsa

Oktober 2010Skapad av Ove Danielsson mån, oktober 18, 2010 13:32:20

Syskonen Johan och Agda Danielsson i Stora Forsa. De bodde tillsammans. Johan berättade en gång för länge sedan när den senaste vargen sköts inom kommungränsen. Året var 1854.

Diskussioner om vargens vara eller inte pågår ständigt. Själv är jag helt novis på området. Vapen och jakt har aldrig riktigt varit min grej. Har alltid resonerat som så, att det där sköter väl djuren själva utan att någon behöver lägga sig i. Men förmodligen är jag ute på en mycket svag is, när jag har tar upp den här frågan. Alla har ju ändå rätt att tycka. Själv hade jag en älg inne i trädgården förra året som käkade rönnbär och det var riktigt mäktigt. Men det är förstås lite skillnad i synen på varg och älg.

Däremot vill jag berätta om när den senaste vargen sköts i Askersundstrakten. Året var 1854 och det skedde i Stora Forsa. Johan Danielsson i Stora Forsa berättade det en gång. Hans pappa hade berättat det för Johan. Pappan och broder var ute och jagade på nyårsafton 1854. Vargen tog då två hundar för Danielssons. Dagen därpå, på nyårsdagen, blev det vargskall. Befolkningen samlades med trummor och andra instrument för att föra oväsen. Sedan drev de vargarna mot ett nät. Det var två vargar, den ena kom igenom nätet och klarade sig.. Den sköts senare långt norr ut. Den andra vargen lyckades Forsaborna avliva. Det var den senaste som sköts i trakten, berättade Johan.

Syskonen Agda och Johan bodde i en stuga alldeles vid handeln i Stora Forsa, strax intill åkanten med utsikt över Vättern. Förutom den om vargen hade Johan många andra minnen. Han berättade om den hatade masugnen i trakten, där varje hemmansägare fick arbeta med sin dräng minst en vecka per år utan betalning. Ugnen ägdes av byallmänningen. Malmen kom från Småland, men smålänningarna skickade alltid den sämsta malmen till Stora Forsa. Veden fick bönderna bidra med själva och det gick åt mycket ved. Nästan allt som bönderna han med att hugga. Den färdiga malmen fraktades sedan till Bona. 1834 lades ugnen ned, till allas glädje. Det är inte varje dag folk gläds åt industrinedäggelse.

På lördagskvällarna roade Johan sig bort i backen, med en livs levande fiolspelare i sällskap. Och han spelade ”hjärtans vackert” upplyste Johan. Ibland gick Johan och andra ungdomar till Medevi brunn för att titta när herrskapen dansade. Men det var en bit att gå dit, drygt en halvmil. Cyklar saknades på den tiden.

Stugan som Johan och Agda bodde i hade han byggt tillsammans med en dräng. Johan var mycket nöjd med att ha byggt stugan helt själv, bara med lite hjälp. Till och med fönsterkarmarna var ett hemmabygge.

Johan berättade vidare hur hans far hade kört en man som fått ett bockben i halsen till lasarettet i Örebro med häst. Fem timmar tog färden och det var en verklig prestation på den tiden. Och det kan man förstå, det rör sig ändå om sju mil. Fram till 1895 användes oxar på gården. Det gick lite trögare, men Johan hade kommit på ett knep för att få lite fart på oxarna. Han sjöng en stump för dem och då gick det mycket lättare.

Kanske var det bröderna Grimm som satte vargen i dålig dager med sin saga om Rödluvan. I den var ju vargen ett riktigt monster. Hör bara:

I sagan får den lilla flickan Rödluvan i uppdrag att gå hem till sin gamla mormor med en korg mat. På vägen dit träffar hon Vargen, ett antropomorft djur med talförmåga och helt utan skrupler. Av Rödluvan får vargen veta att hon är på väg till mormor. Vargen passar då på att skynda sig hem till mormor, äta upp henne (genom att svälja henne hel) och därefter lägga sig i mormors säng för att invänta Rödluvans ankomst.

När Rödluvan kort därpå kommer fram till stugan tycker hon att mormor inte ser ut som hon brukar, och följande dialog utspelar sig:

Rödluvan: Men mormor, varför har du så stora ögon?
"Mormor": Det är bara för att jag skall se dig bättre, mitt barn.
Rödluvan: Men mormor, varför har du så stora öron?
"Mormor": Det är bara för att jag skall höra dig bättre, mitt barn.
Rödluvan: Men mormor, varför har du så stora tänder?
"Mormor": Det är bara för att jag skall kunna äta upp dig!

Vargen äter därefter även upp Rödluvan. Som tur är råkar en jägare kort därpå passera stugan, och han dödar snabbt vargen och skär upp dess buk, så att Rödluvan och mormor kan komma ut, chockade men oskadda.

Sådana berättelser sätter sina spår….

PS! Kommentera gärna. Det skulle vara trevligt

  • Kommentarer(3)

Fill in only if you are not real





Följande XHTML-taggar är tillåtna: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS-mallar och Javascript är inte tillåtna.
Skapad av kerstin tis, oktober 19, 2010 09:00:42

Ja, hur många gånger har jag inte berättat den sagan för barn o barnbarn o andra!
Jag har väl planterat in vargskräck/varghat hos en del kanske?
Härligt att höra om gamla tider!

Skapad av Anders Engdahl mån, oktober 18, 2010 14:05:53

Johan och Agdas stuga finns inte längre, men på tomten står en annan röd stuga numera.
Varg har vi inte sett någon men den är väl inte långt borta? I Kinaparken/Bastedalen har man ju sett varg tidigare i höst.

Intressant som vanligt Ove.

Skapad av Eric Englund mån, oktober 18, 2010 14:04:04

Det är med jakthistorier som med fiskedito - tro bara på en del. Förmodlingen var det den sista vargen inom den dåvarande kommunen som sköts 1854. I Norra Hunna, en by som ligger långt från riksväg 50, lär den senaste vargen ha skjutits på 1860-talet. Inom den kommungräns som då gällde där.