Oves Blogg

Oves Blogg

Länk till hemsidan:ovedanielsson.se

Länk till hemsidan: ovedanielsson.se

Gösta och Theodor stora musikledare från Sydnärke

Oktober 2009Skapad av Ove Danielsson lör, oktober 24, 2009 00:15:51

Gösta Svensson har varit ledare för Skyllbergs musikkår sedan 1958. En mycket elegant sådan. Gösta har under många år kämpat för musiken och särskilt då ”blåset”.

1983 återuppväckte Gösta en lång sextettepok i Kårberg genom at bilda ”Spickblecket”. På bilden syns Sven-Enar Persson, Stig Olovsson, Helge Wallin, Gösta Svensson, Gunnar Larsson, Jan Fredriksson och Assar Andersson. Bilden är från ett framträdande i Askersunds torgpark.

Gösta har också forskat i musikårens historia. Här spelar Skyllbergs musikkår vid den första strejken vid Skyllbergs bruk 1926. Behovet av kampmusik var stort på den tiden.

Gösta Svensson har kämpat för att hålla blåsmusiken och dess framtid levande ända sedan han blev ledare för Skyllbergs musikkår 1958. Känner jag Gösta rätt kommer han att fortsätta med det många är ännu. Och jag känner Gösta ganska väl. Vi har bundit böcker tillsammans i många år och haft det mycket trevligt. Musiken och särskilt då ”blåset” har varit hans liv sedan ungdomsåren. 1983 bilade han också sextetten Spickblecket. Därmed återuppväckte Gösta en sextettepok som funnits i Kårberg mellan åren 1891 och 1930.

Gösta är fortfarande elegant ledare för Skyllbergs stolta musikkår och för Spickblecket. Det finns väl nästan ingen i det här länet som missat Gösta och hans musikkår marschera fram på gator och torg. 1 maj firandet har alltid varit ett givit inslag i Skyllbergs musikkårs årliga program. Förr i tiden ledde skyllbergarna demonstrationstågen på ett antal platser i länet under dagen. I dag är det inte så många småplatser det demonstreras på längre vid 1 maj, så det blir färre spelningar. Men ändå lika pampigt när Gösta marschera fram med sin musikkår.

Gösta började på Skyllbergs bruk 1939. Som ung vill han satsa på en yrkesbana som musiker, men föräldrarna ville annorlunda. Det fick bli bruket istället och där stannade han fram till pensioneringen. Gösta fick sin musikaliska utbildning inom musikkåren. Familjen bodde i ett fyrafamiljshus nära spikfabriken i Kårberg. I tre av familjerna fanns musikelever som övade .

”Så fort någon spelade sin läxa började också grannen spela. Det pågick dagligen till föräldrarnas stora glädje. Tutandet ersatte diverse satyg” har Gösta berättat.

På 30-talet omfattade musikkåren cirka 20 man och den musikaliska standarden var hygglig. Från 40-talet och fram till 1958, då Gösta tog över som ledare hade musikkåren haft fyra ledare.

”Under min tid som ledare för musikkåren har jag försökt påverka företaget att samtidigt med nyanställningar tänka på musikkårens behov”, har Gösta upplyst.

Men vad jag förstår har inte resultat på den punkten, har inte Göstas kamp varit särskilt lysande…

”Blåsmusiken är ett särskilt släkte, spelandet blir som ett gift och en gång blåsmusiker, alltid blåsmusiker” förklarade Gösta för mina gamla arbetskamrat Irmeli Göök i en intervju för ett antal år sedan.

Gösta har inte bara varit ledare och musikant. Han har också forskat om musikkårens historia. Så här började det hela. 1876 byggdes järnmanufakturverket vid Kårberg och 1891 anställdes Carl Gustaf Milde som bruksinspektor. Milde kom från Gunnebo bruk och var klarinettist. Han startade den första blåsmusikensemblen i Kårberg. Tiden från starten 1891 och fram till en början av 1930-talet kallar Gösta sexttet-epoken. Det fanns sextetter i Kårberg, Skyllberg och Rönneshytta.

När fackföreningsrörelsen nådde Skyllberg på 1920-talet behövdes kampmusik och blåsmusik. Den var till stor nytta vid demonstrationer och fackföreningsmöten. Tyvärr tillverkas instrumenten i Sverige längre som gav den svenska tonen. Den sista svensktillverkade kornetten gjordes 1959 har Gösta berättat.

---------------------------------------------------------------------------------------------

När vi nu är inne på ämnet duktiga musikledare från Sydnärke måste också ”Bostokungen” Theodor Pinet nämnas. Han föddes i Åmmeberg 1875 och avled 1968.

Hur gick det till när Theodor blev hela Sveriges ”Bostonkung”? Han kom till Stockholm 1891 för att studera på Musikakademin för att bli kyrkomusiker. Han tog också sin examen. Hans belgiska pappa som arbetade vid gruvbolaget i Zinkgruvan var mycket musikalisk, så musiken hade gått i arv. Hans mamma var dotter musikdirektör Carl Malmsten.

Åmmebergssonen Theodor Pinet blev hela Sveriges "Bostonkung".

Istället före kyrkomusik blev det dansmusik för Theodor . Han engagerades vid olika privata tillställningar, bland annat hos kungen på Slottet. Genombrottet kom 1909 på utställningen i Friesens park. Theodor komponerade själv mycket av det som spelades på den tiden, bland annat ”Bondvalsen” och ”Under stjärnorna”. Bostonvalsen blev mycket populär, ja så populär att Theodor gjorde hästoperan på Djurgården till sitt eget Bostonparadis. Spårvagnsbolaget fick sätta in extravagnar kväll efter kväll. Alla ville dansa till Theodors orkester. Och Bostonvals. Vid en intervju inför 80-årsdagen berättade Åmmebergssonen att han fortfarande var igång och komponerade.

Theodor Pinets orkester vid en spelning i Stockholm. Han skapade också ett eget ”Bostonparadis” på Djurgården i Stockholm dit folk vallfärdade. Bilden är från Gröna Lund där hans orkester spelade i tolv säsonger

PS! Kommentera gärna. Det skulle vara trevligt.

  • Kommentarer(0)

Fill in only if you are not real





Följande XHTML-taggar är tillåtna: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS-mallar och Javascript är inte tillåtna.